Hypokondri (hälsoångest) – Bli av med din oro för sjukdomar

lida av hypokondri och hälsoångest
Bild av triocean / Canva

Hypokondri kallas idag för hälsoångest och innebär att man är väldigt orolig för att man lider av en allvarlig sjukdom. För att kontrollera sin kropp och hälsa utför man tvångsmässiga handlingar.

Hälsoångest som förr kallades hypokondri är ett tvångsmässigt beteende. Man strävar ständigt efter att försäkra sig om att inget är fel i kroppen. Många letar febrilt efter information om symtom på nätet och söker ofta kontakt med vården. Detta gör man trots att man egentligen är frisk.

Eftersom hälsoångesten tar upp så mycket tid finns inte energi kvar för arbete, relationer och hobbyn. Relationerna till de närmast anhöriga kan bli mycket ansträngda eftersom de ofta kan bli tvungna att försäkra personen med hälsoångest om att inget är fel. Ofta har dessa försäkringar motsatt effekt. Personen med hälsoångest kräver hela tiden mer försäkring om att allt är bra för att den ska kunna lugna ner sig.

Hypokondrin kan vara en del av ett tvångssyndrom. Man har återkommande tankar om att man är eller håller på att bli allvarligt sjuk och utför tvångsmässiga handlingar för att kontrollera sin hälsa.

Cirka 1 % av Sveriges befolkning lider av hypokondri. Sjukdomen är lika vanlig hos män och kvinnor. Det här är inte bara påfrestande för personen som lider av hälsoångest, utan också för samhället i stort. Stora hälsoutredningar kostar både tid och pengar.

Vanliga symtom på hypokondri

  • En ständigt ihållande oro och rädsla för att du har drabbats av en sjukdom plågar dig.
  • Du kontrollerar ofta din kropp efter tecken på sjukdom som till exempel hudförändringar och knölar.
  • Katastroftankar om sjukdomstillstånd. Du kan tolka en vanlig huvudvärk som en hjärntumör.
  • Du söker ofta kontakt med vården och går på läkargranskningar
  • Trots att du genomgått ett stort antal hälsokontroller tror du fortfarande inte på att du är frisk.
  • Du är missnöjd med medicinska utredningar och behandlingar du fått från sjukvården.
  • Ett ständigt letande efter information om sjukdomar på nätet som du tror att du lider av.
  • Du lider av depression, ångest eller panikångest
Läs mer:
Sjukdomsrelaterad trötthet tas inte på allvar

Varför utvecklar man hälsoångest?

Ibland är hälsoångesten den huvudsakliga psykiska sjukdomen, men den kan också utvecklas av en annan sjukdom som till exempel generaliserat ångestsyndrom (GAD) eller paniksyndrom. För vissa är hälsoångesten en del av ett kontrollbehov. Man känner osäkerhet i livet och vill kunna försäkra sig om att man är fullt frisk.

Personer som har eller tidigare haft en sjukdom har större risk att utveckla hälsoångest. Det är väldigt vanligt att personer som lider av kroniska sjukdomar får problem med hypokondriska tankar. Eftersom man redan har eller haft en sjukdom känns sannolikheten större att man ska drabbas igen. Personer som varit svårt sjuka i till exempel cancer har lätt att övertolka alla kroppsliga symtom. Oftast går deras hypokondri över efter ett tag.

Det är också mer sannolikt att man drabbas av hälsoångest om man har en förälder som också lider av det. Stora livsförändringar och tidigare trauman kan också utlösa tillståndet.

Så behandlas hälsoångest

Den mest effektiva behandlingen för hälsoångest har visat sig vara kognitiv beteendeterapi (KBT). Ofta ligger en annan grundproblematik så som ångest eller tvångssyndrom bakom, som också måste utredas och behandlas för att personen ska bli kvitt sin hypokondri.

I kognitiv beteendeterapi ligger fokus på att förändra tankarna som leder till det ohälsosamma beteendet. Kan man förändra sina tankar förändras också beteendet. Tankarna om att vara allvarligt sjuk ifrågasätts under behandlingen och man lär sig att tänka annorlunda. Också tankarna om att vilja vara säker på att man är vid god hälsa ifrågasätts, eftersom det aldrig går att förutspå vad som ska hända i livet.

Läs mer:
Lotta gav inte upp trots många hårda motgångar

När behövs medicinsk behandling?

Ofta bottnar hypokondrin i någon typ av psykisk ohälsa så som tvångssyndrom, generaliserat ångestsyndrom eller depression. Hälsoångesten kan alltså ha utvecklats som en följd av dessa tillstånd. Ibland krävs medicinsk behandling för att lindra besvären.

Antidepressiv medicin används i många fall för att minska ångest och depression som vid hypokondri. Tyvärr är biverkningar vanliga vid dessa typer av mediciner. Biverkningarna varierar mycket från person till person. På grund av detta kan mediciner ibland ha en negativ effekt på hypokondrin eftersom man kan få för sig att man har blivit sjukare.

Om hälsoångesten är den centrala sjukdomen ligger behandlingens fokus på att kunna ge den drabbade insikt och hjälp med att kontrollera sin hypokondri. Tack vare forskning finns idag bra möjligheter till behandling och framtidsutsikterna för en hypokondriker är goda.

Testa om du har hypokondri

Har du funderat på om du själv lider av hälsoångest? Då kan du göra det här testet på kry.se för att se om du uppvisar tecken på hypokondri. Upplever du att du har problem med din hälsoångest ska du ta kontakt med vården, eftersom denna typ av problem är svåra att hantera själv.

För mera information om hälsoångest (hypokondri) kan du läsa våra källhänvisningar.

Läs mer:
Är du en kronisk övertänkare?

Vill du läsa om personliga erfarenheter av hälsoångest kan du följa mig på Lungan i stormen. Hypokondri är ett av mina stora problem som utvecklats till följd av en lång tids svår sjukdom. Läs till exempel mitt inlägg “Hej på dig hälsoångest!”

Källor:
Doktorn.com
Kry.se

Hypokondri.se

Du är varmt välkommen att bli en del av vår fina gemenskap på sociala medier!
Dela

2 kommentarer

  1. 1% låter ändå mycket tycker jag, det är många mer människor än jag trodde faktiskt. Måste vara ett jobbigt hälsotillstånd och inte helt lätt att bota kan jag tänka.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *