Musiken har alltid varit nära mitt hjärta

Eftersom musik alltid betytt väldigt mycket för mig tänkte jag att det passar bra att fylla i Sevendays blogglista om musik.

Musik för mig är:

Något som alltid funnits nära hjärtat. Jag lyssnar på musik många timmar varje dag. Jag är uppvuxen i ett hem där musiken har varit viktig. Redan som riktigt liten tyckte jag om att rota igenom pappas LP-samling. Pappa har ett stort musikintresse och en bred musiksmak. Han spelade upp allt ifrån Rainbow, Eagles, Eric Clapton, Deep Purple, Pugh, Led Zeppelin och en rad blueslegender för mig.

I släkten har vi ett traditionellt spelmanslag och jag började spela fiol när jag var 6 år gammal. Folkmusiken har alltid stått mig nära och jag spelar fiol fortfarande. Jag har spelat i ett folkrockband, i klassisk orkester, i släktens spelmanslag och nu för tiden har jag en folkinspirerad duo tillsammans med min man där vi spelar allt ifrån keltiskt till nordiskt och våra egna låtar. Planen är att så snart som möjligt slutföra vår första skiva med vår duo Tailsway. Skivan bandar vi in och mixar själva eftersom min man har en ljudteknikfirma och har sysslat just med sådant. Väldigt behändigt.

Här är ett litet klipp från när vi spelar med Tailsway på irländsk afton i Kristinestad i Finland år 2014.

Jag lyssnar helst på:

Helst lyssnar jag på musik som inte är så förutsägbar. Musik med annorlunda ackord och ackordföljder. Jag har en väldigt bred musiksmak så vad jag lyssnar på varierar väldigt mycket från dag till dag. Men några favoritartister jag kan nämna är Jewel, Viktoria Tolstoy, Becca Stevens, Deep Purple, Toto, Pugh, Clapton, Oh Laura, Nicole Atkins, Joe Satriani, Alison Krauss och en massa keltiska folkmusikartister. De är så många att jag inte kan börja nämna alla, men några favoriter är Solas, Lunasa, Cara Dillon, The Corrs, Dervish och Qristina & Quinn Bachand.

Läs mer:
Det blir bara snurrigare

Den bästa låten att starta morgonen med:

Hur mycket jag än gillar musik är jag en urusel morgonmänniska. Om jag hör på musik på morgonen sprängs mitt huvud. Jag fördrar tystnad på morgonen, så att jag inte mördar någon i misstag. När jag har fått i mig ett par koppar kaffe kan jag lyssna på musik på låg volym.

En sommarspelning med Tailsway.

Ett instrument jag vill kunna spela:

Jag spelar själv fiol och lite gitarr och så har jag försökt mig på Piano. Jag skulle faktiskt vilja lära mig spela bättre piano eftersom det är ett bra instrument att kunna när man komponerar egna låtar. Ett annat instrument som jag skulle vilja kunna spela är irländsk concertina. Det är ett litet dragspel som används mycket i keltisk musik. Jag äger faktiskt en nybörjarconcertina men det har inte blivit av att lära sig så mycket ännu. Sen tycker jag mycket om att sjunga, men på grund av mina lungor blir det inte mycket av det tyvärr. Och med spelandet måste jag också vara väldigt försiktig. Det är något av det mest plågsamma med min sjukdom att den förhindrar mig från att göra det jag njuter av allra mest, fullt ut.

En musikstil jag inte förstår mig på:

Punk. Jag dömer inte hela genren för det. Det är bara musik som aldrig tilltalat mig. Mest för att den oftast i mina öron är för enformig och förutsägbar. Det hjälps inte att den är energisk. Och för att inte nämna dansband. Det ger mig också hårresningar, men inte i positiv bemärkelse.

Läs mer:
Hypokondri, ångest, depression och nya mediciner
Ljudteknik är också ett stort intresse. När hälsan tillåter brukar jag vara med på ljudgig och både planera och mixa.

Det här blir årets sommarplåga:

Jag vet inte. Säkert något tragiskt dansband eller en enformig nattklubbslåt. Med största sannolikhet något som jag inte kommer att lyssna på. Jag hör sällan på musik som är pop och spelas på radio.

En låt jag kopplar till ett minne:

Pugh Rogefeldts låt föräldralåten. När jag och min syster gick i lågstadiet lyssnade vi alltid på Pughs klassiker i pappas bil på väg till skolan. Pughs låttexter är så galna och konstiga att vi som små tyckte det var väldigt roligt. Vi sjöng med för fulla muggar varje dag. Än idag väcks starka och fina barndomsminnen till liv när jag lyssnar på Pugh.

Ibland ser det ut såhär när vi övar hemma.

Spellistan som ger mig energi:

En spellista med mina favoritartister där det ingår låtar som är så bra att jag får hårresningar.

Min mest spelade låt någonsin:

Högst antagligen något av Jewel, The Corrs eller Pugh. The Corrs var som mina förebilder. Tre unga systrar som alla kunde spela och sjunga och hade ett eget band tyckte jag att var jättehäftigt. En av systrarna spelar fiol och jag hade aldrig före det sett någon spela fiol i ett band. Dom gav mig mycket inspiration till att lära mig nya saker på fiol och det var genom dem jag upptäckte den keltiska folkmusiken som är en värld för sig. De gjorde nämligen pop-rock-versioner av keltiska folklåtar.

Läs mer:
En jävlig sjukdom tar ingen hänsyn till hälsosamma levnadsvanor
Tin whistle och bodhrán är två keltiska instrument som jag har prövat på och tycker om.

 

Du är varmt välkommen att bli en del av vår fina gemenskap på sociala medier!
Dela

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *