Nu kom svaret på varför jag mått så extremt dåligt. Bronkit, igen.
På sistone har jag mått så dåligt att det blivit ett besök till jouren.
Teknikfik skriver om hur vanligt det har blivit att folk som sysslar med sociala medier som bloggare och youtubers går in i väggen och bränner ut sig. Det här tycker jag man ser att har blivit allt vanligare. Inte bara när det gäller folk som har sociala medier som sitt arbete, utan också hobbybloggare sätter en väldigt stor press på sig själva.
Att hitta sig själv och sin balans i livet som kroniskt sjuk är en stor utmaning. Många försummar den egna hälsan och har svårt för att ta till sig i hur stor utsträckning den kroniska sjukdomen påverkar livet. Att ta hand om sig själv ses ofta som själviskt, men är av stor betydelse att lära sig för att må bättre trots en svår sjukdom.
En liten kattrapport ur min vardag som handlar om min bästa och mest krävande vän Bjalle, eller konungen som han också kallas.
Gnälla, klaga, älta, frossa i sjukdomar och hypokondriska tankar. Kan det bli för mycket av sådant?
Den senaste veckan har jag dragit största delen av mina andetag medvetet. Flåsat på som en kossa. Har försökt göra en massa för att distrahera mig själv.
