Den här veckan har det varit så fullt upp att jag knappt hunnit blogga. Folk läser överlag mindre bloggar på sommaren. Det märks tydligt i statistiken. Jag hade inte tänkt hålla någon lång sommarpaus på Lungan i stormen, eftersom folk ju inte är mindre sjuka bara för att det är sommar. Men nu har jag bloggat så gott som dagligen i två år i streck, så jag tror att både jag och bloggen skulle må lite bättre av att jag återhämtade mig lite och taggade ner en smula nu när det är sommar och vackert väder. Då blir det roligare att sätta igång med nya skrivprojekt i höst igen.
Jag tänkte inte skriva så mycket just nu. Jag tänkte istället beskriva min vecka i bilder. Det har igen varit så mycket program så att jag är alldeles slut som människa. Men det mesta har ändå varit roligt. Och snart ska vi flytta. Bara åtta dagar tills vi måste vara ute ur vår lägenhet. Hjälp!
Tillsammans med min mamma har jag lyckats få upp tapeter i vårt nya sovrum. Det har varit ett otroligt jobb och mina lungor har protesterat ordentligt. Det har blött lite och jag har varit väldigt utmattad. Jag har bara kunnat sätta upp en rand nu och då och sedan ha några dagars paus för att återhämta mig ens lite. Men nu är det klart och jag är så nöjd! En sänghimmel ännu som jag drömt om länge och så är jag nöjdare än nöjdast. Tänkte att det skulle vara något som skulle kunna lugna mig, att titta på vackra ljus på kvällen.
Medan jag har slitit med tapeterna har J hunnit renovera ett helt kök. Han har verkligen slitit som ett djur. Och på kvällarna jobbar han dessutom nästan varje dag för tillfället, så han har verkligen hållit på från morgon till kväll och gör det fortfarande. Nu ska han flytta hela hushållet också, med hjälp förstås. Men själv kan jag tyvärr inte hjälpa till så mycket med flytten eftersom jag inte kan bära tunga saker, eller ens lätta saker.
Det viktigaste har jag i alla fall flyttat, kaffehyllan! Det är också det enda jag har flyttat. Men vad mera behöver man egentligen?
Igår promenerade jag i snigelfart från vår gamla lokal till vår nya. Det är cirka två kilometer dit. Det var en lämplig dos motion för mig. Tyckte vägen dit var så vacker att jag tog ett foto. Vi kommer att stortrivas i den här omgivningen.
När jag har behövt vila har jag suttit ner på golvet och lekt med vattenfärger. Fick för mig att jag skulle försöka måla gurkor. Får se vad det blir till näst. Tomater kanske 🙂
