Det har gått allt för lång tid sen jag sist skrev ett inlägg här på Lungan i stormen. Jag har länge tänkt att en uppdatering vore på sin plats. Att många kanske funderar på vart jag tagit vägen, jag som var så ivrig med att skriva förr.
Det finns ingen enskild orsak till varför jag inte skrivit. Det är många saker som samlats på hög. Till slut blev det för tungt att överhuvudtaget skriva om något som har med hälsa att göra.
Jag tänker inte skriva detaljerat om vad som hänt, men kan ta det i korthet. För det första kom ju hela coronan och vände upp och ner på livet. Man visste varken ut eller in. Det här vet du som läser lika väl som jag.
För det andra blev min man allvarligt sjuk. Han fick en hjärnblödning och måste opereras. Efter blödningen tappade han halva sitt synfält. Ett litet pris att betala med tanke på vad som kunde ha hänt. Nu får han inte längre köra bil, vilket försvårar vårt liv en aning. Men det spelar ingen roll för mig så länge han får må bra. Nu för tiden är han invalidpensionerad. Något som jag ännu väntar på att jag ska bli beviljad en vacker dag.
För det tredje har jag haft mera problem med mina lungor de senaste åren. Blir flera och flera kurer hela tiden. Det har också fått mig att tappa en stor del av skrivarglöden. Svårt att motivera och inspirera andra att ta hand om sig när man inte klarar av att ta hand om sig själv.
För det fjärde slutade jag mina cellgifter för snart två år sen och i somras fick vi en liten dotter. Det har förändrat hela vårt liv. Är otroligt tacksam och lycklig, samtidigt som jag förstås är orolig också, för det är inte världens enklaste ekvation att sköta en liten bebis när man är två som är kroniskt sjuka.
Graviditeten gick faktiskt bra, ända tills tredje trimesterna då jag åt kurer konstant. Gjorde kejsarsnitt, eftersom jag inte skulle ha klarat av en vanlig förlossning. Tog också sin tid att läka efter det. Fick ett hematom i såret och lunginflammation efteråt. Men annars gick allt bra.
Imorgon ska jag till lungläkare på årskontroll. Då ska jag passa på och fråga om tid till infektionsläkare för att höra ifall det finns någon hjälp för mig som har ständigt återkommande infektioner. Är sjuk så gott som hela tiden. Blodhosta hade jag förra veckan, mer än på länge. Det är så obehagligt och skräckinjagande att jag inte vill skriva desto mera om det just nu.
Annars har jag sysselsatt mig med att spela musik, skapa, gått lite distanskurser i musikproduktion och kreativt skrivande i den mån jag orkat. Jag har försökt mig på att skriva manus för poddar, vilket har känts riktigt roligt. Något helt nytt för mig.
Just nu är livet så gott som på paus. Inte mycket jag har ork eller tid med, men ett inlägg här och där känns bra. Jag behöver fundera lite mera på vilka sorts inlägg jag vill och klarar av att skriva. Förr har jag haft så stora krav på mig själv. Skrivit mera än vad jag orkat. Framtiden får avgöra hur ofta och vad för typ av inlägg jag skriver.
Slutligen vill jag att du som följt mig på Lungan i stormen ska veta att du har varit en stor medskapare. Jag hoppas att du finns kvar trots mina skrala uppdateringar. Lungan i stormen är ett kärt projekt för mig, och jag saknar det. Saknar dig som läser och vår gemenskap. Jag vill att du ska veta att jag inte gett upp, och att jag inte planerar att överge Lungan i stormen.
