Nu är det hög tid för mig att rensa ut allt kaos ur mitt huvud och ur mitt och min mans gemensamma liv. Och äntligen känns det som om vi har ett ypperligt tillfälle att göra just det.

De senaste dagarna har varit hektiska för mig. Jag har träffat en ny läkare som ska försöka reda upp min stödhärva. Det var ju positivt men för mig krävs så lite för att kasta mig helt och hållet ur balans.

En kronisk sjukdom bjuder på motgång efter motgång. Det är ett ändlöst kämpande mot sin egen kropp och mot instanser. Bitterheten är något man inte kommer ifrån, men man kan lära sig leva med den. Här är mina tankar om bitterhet.

Jag har fått önskemål om att blogga mera om min vardag som kroniskt sjuk. Hittills har jag mest bloggat när något riktigt jobbigt har hänt, vilket det tyvärr har blivit mycket av på sistone. Men allt är inte bara bedrövligt. Jag skriver gärna mera om min vardag om så önskas.

Idag sitter jag här, helt mållös med en kopp kaffe framför datorn. Jag vet inte hur jag i skrift ska uttrycka min besvikelse. Finner inte ord för att beskriva känslorna av hopplöshet och vanmakt. Vet inte varifrån jag ska hitta krafter för att orka ta mig vidare i vardagen. Jag har fått nya avslag och blivit tvungen att avsluta mina studier.

Nu finns radiointervjun med mig från i fredags att lyssna på. Jag var alltså med i Myteriet på radio X3M och berättade om mig, min sjukdom och förstås om Lungan i stormen.

Idag har jag varit med i en livesändning på radio X3M och berättat om mig och Lungan i stormen. Trots lite tekniskt strul gick det faktiskt helt okej tyckte jag.