Våra finaste minnen från sjukvården

Här delar kroniskt sjuka med sig av sina finaste minnen från sjukvården. En god vård innebär mycket mera än kunskap om sjukdomar och mediciner.

Alla vi som är kroniskt sjuka har under åren samlat på oss en hel del minnen från sjukvården. Ofta är det de tråkiga erfarenheterna som lyfts fram, och det är dem vi behöver prata om allra mest.

Men idag lyfter jag fram det positiva istället, som läsare delat med sig av. Det är viktigt enligt mig att också uppmärksamma våra positiva upplevelser, så att vårdare bättre kan förstå vad en god vård är ur de kroniskt sjukas synvinkel. Det innebär mycket mera än kunskap om sjukdomar, vårdmetoder och mediciner.

En praktikant på Danderyds sjukhus, som såg och tog sig tid. När en okänd läkare på ronden gett ett dåligt besked och sen bara gått. Praktikanten frågade vad hon kunde göra. Jag bad om att få träffa en läkare på akuten som jag fått stort förtroende för efter ett antal inläggningar. Hon lyckades och han kom ganska snabbt upp och kunde faktiskt både förklara och lugna ner mig.

Vill lägga ett gott ord för Dr Nils Rodhe vid Falu vårdcentral. Jag har haft honom nu som ”min” läkare under de sex år jag bott i Falun. Det har blivit många kontakter och recept under den tiden för mina kroniska sjukdomar. Jag har alltid fått ett bra bemötande och kommer sakna honom när han snart går i pension.

Jag fick min läkares privata nummer inför min förlossning, så jag kunde ringa om jag var orolig när det var dags. Kände inte att barnmorskorna förstod att jag inte var en “vanlig” förstföderska.
Hon lovade att komma även om hon inte var i tjänst just då. Spelade ingen roll om det var mitt i natten eller mitt på dagen. Jag har min läkare att tacka för så otroligt mycket.  Guld värd! Jag har GPA.

Jag vill berätta om min fantastiska kirurg som alltid tog sig tid för mig. Han avbröt sin semester för att operera mig. Följde med mig på bronkoskopi och till infektionsläkare. När han hörde att jag låg på lungavdelning och var jättesjuk var han där inom en timme. Han opererade mig fem gånger totalt. En riktig klippa som man när som helst kunde kontakta. Den skickligaste thoraxkirurgen på hela sjukhuset (TYKS i Åbo). Kanske den mest upptagna människan där, men som alltid hade tid. Har aldrig mött en så lugn människa som han. En livräddare.

Tandvården Torgdent i Ekenäs. Efter att ha blivit felbehandlad för inflammation i käken som kunde ha spridit sig till hjärnan. Där fick jag en ny tand och mycket bra vård. Eller “fick” betala några tusen för jobb som kommunen inte kunde göra.

Har opererat mina fötter på grund av CMT (Charcot-Marie-Tooths) vid fyra tillfällen på Åbo kirurgiska sjukhus och upplevt att personalen läkare och sjuksköterskor gjort sitt yttersta för att jag skall känna mig trygg i vården. Till saken hör att jag bara talar svenska, trots detta har det aldrig varit några problem, så jag tackar för den vård jag fått. Helt suverän.

När jag fick mig MS-diagnos. En svår situation som sköttes fint av en ung läkare, som var både transparent och ärlig. Proffsigt.

Min helt fantastiska neurokirurg Pavlos i Uppsala som senarelade sin semester för att rädda mitt liv när jag fått hjärnhinneinflammation som följd av min AC och syringomyeli. Sedan min underbara reumatolog Sven som alltid ser, hör och förstår. Skulle kunna nämna fler, viktigt att fokusera på det bra för att orka vidare.

En sköterska som kom in för att ta prover tittade på mig och sade “Man får vara ledsen när något sånt här händer.” Jag bröt i hop totalt! Och det var precis vad jag behövde göra just då. Det visade sig att det inte var hjärnblödning eller hjärntumör, utan MS.

När jag träffade min hälsocoach första gången och hon frågade hur jag mådde. Till saken hörde att jag vägrade inse att jag var sjuk. Jag svarade att det var bra. Liksom hallå?! Läget var väldigt långt ifrån bra. Maria som hon heter bara tittade på mig och svarade “Du, jag köper inte det där.” Efter det har jag i alla fall börjat öppna mig och prata.

Jag skulle opereras för en böld och var rädd. Berättade för läkaren att jag hade ptsd efter en operation och sjukhusvistelse när jag var ung då jag blivit tvångssövd. Hen lyssnade och tog mig på allvar. Innan jag rullades in för sövning fick jag ett uppvärmt täcke. Det var en så bra symbol för trygghet och det fanns där när jag sövdes och sedan också när jag vaknade. Hela operationsteamet ställde sig runt mig innan jag sövdes och jag såg dem och kunde välja att lita på dem. Jag såg att de skulle göra sitt bästa och att de var samstämda att arbeta ihop. Så när jag sövdes var jag trygg.

När jag bytte vårdcentral till Solbrinken i Hässleholm. Då blev jag trodd. Dom tog mig på allvar och gjorde så att jag kom till smärtrehab i Hässleholm och fick diagnosen fibromyalgi.

Ligia på Lyckeby vårdcentral är en underbar läkare som jag haft sedan 2003. Bästa läkaren ever.

När nattsköterskan kom in med öronproppar då min salsvän snarkade.

Min fantastiska sköterska som lämnade sitt eget mobilnummer för att jag skulle slippa fastna i kö och telefonsvarare. Jag har bara kunnat skicka ett sms så har hon ringt upp, fixat med tider hos vårdcentralen, prover, recept, kontakt med läkare med mera.

Självklart har jag respekterat detta avsteg hon tog från rutiner och praxis och bara skrivit vid ett fåtal tillfällen, men alltid fått snabb respons och fantastisk hjälp och stöd.
På senhösten gick hon slutligen i pension och jag kommer att sakna henne trots att min nya sköterska är väldigt kunnig och bra. Jag fick en väldigt fin nyårshälsning och tänker att sådana som hon är sällsynta och mycket värdefulla.

Min läkare har öppet och ärligt erkänt att läkarutbildningen beträffande en av de vanligaste folksjukdomarna hypotyreos är mycket bristfällig, och att hans egna kunskaper inte räcker till för att ge en god och ansvarsfull vård. Hans ärlighet och ödmjukhet hedrar honom och jag känner mig för första gången trygg med min läkare.

Två fantastiska läkare av olika nationalitet stannade av mitt i semestern för att hjälpa till i min mopedolycka. Tyvärr får jag aldrig tacka dem för hjälpen och livet, men de har en plats i mitt hjärta.

Fick en höftledsprotes i Lund den 7/11 2018 och blev så väl omhändertagen av en fantastisk narkossköterska som hette Lena. Hon och jag pratade bort all min rädsla innan operationen och under tiden som jag fick ryggbedövningen. När jag vaknade upp igen var allt över. Hon var verkligen pedagogisk och hade ett helt perfekt bemötande och fick mig att slappna av i den jobbiga stunden. Vi pratade om resor till Svalbard. Hon var perfekt för sitt arbete!

Min läkare på VCT Brösarp Skåne. Hon är så förstående och hjälpsam. Hon står ut med mig och försäkringskassans alla konstigheter.

När jag blev tagen på allvar för första gången av den läkare som diagnostiserade mig. Som visade empati och sympati. Som stod upp för mig efter operation och gjorde vad hon kunde för att hjälpa mig.

Min hälsocentral är fantastisk! Jag får alltid träffa samma läkare, så jag slipper “börja om från början” varje gång. Han är otroligt professionell och jag känner alltid att jag får rätt hjälp. Han “daltar” inte, och går rakt på sak vilket jag uppskattar mycket eftersom jag får rätt hjälp väldigt fort. Alla på min hälsocentral, från receptionen till högsta hönset är värd beröm, för där funkar verkligen allt i alla led för patientens bästa.

*Bild från Pixabay