VIDEOINLÄGG- Hur orkar man kämpa som kroniskt sjuk?

pernilla bergman
Bild av Johan Nordström / Lungan i stormen

I det här videoinlägget svarar jag på en fråga som jag fått flera gånger än jag kan räkna, från många olika håll. Frågan lyder “Hur orkar du?”

Hur orkar jag kämpa mot sjukdom och ständigt återkommande motgångar? Hur orkar jag kriga mot instanserna? Hur orkar jag leva i en vardag som kan ta en vändning åt vilket håll när som helst? Hur orkar jag med allt kaos?

Mitt ärliga svar får du i videon här.

Du är varmt välkommen att bli en del av vår fina gemenskap på sociala medier!
Dela
Läs mer:
Odiagnostiserad och nedbruten av instanser

6 kommentarer

  1. Hej !!!
    Är kroniskt sjuk sen 24-år. Visste precis vad du skulle svara på “hur orkar du”
    Var exakt mina ord. Allt du sa !!
    Brukar också säga att jag kan ju inte bara lägga mej ner och dö. Skulle ta väldigt lång tid…. Vill absolut inte dö. Men hade någon talat om för mej-att jag skulle vara sjuk hela mitt liv. Hade jag nog lämnat in då. Har just “upptäckt” dej och inte hunnit läsa in mej på din sjukdom.
    Vill ändå säga att du är inte ensam ❤️
    Med vänlig hälsning, Kicki

    1. Hej! Tack för din kommentar! Jag förstår precis vad du menar. Skulle man bara ha vetat vad man skulle råka ut för då när allt började… Det är skönt att inte vara ensam 🙂

    2. Hej! Vill tacka för ditt öppna videoinlägg. Jag har varit kroniskt sjuk sen 8 års ålder. Levt i förnekelse till jag blev levertransplanterad som 32 åring. Hade 4,2 i hemoglobin när jag var 30 och pappa till en 2 årig tjej. Fick ytterligare en kille 9 månader innan jag transplanterades. Sjukt oansvarigt kan kanske tyckas men vi det skedde mot alla odds så att säga och vi ville inte att vår dotter skulle behöva växa upp ensam med känslan av att ha en så trasig pappa eller i värsta fall då, utan pappa. Min sambo har drabbats av psykisk sjukdom och jag vet inte hur jag ska kunna fortsätta. Men jag gör som du och det stärker mig att du delar med dig. Arbetat som musiker i många år och som arbetsledare för att försörja mig. Men det tog stopp för 5år sedan. Egentligen långt innan men självmedicinerade mig för att orka.. Kommer aldrig mer orka med livet, men man fortsätter ändå. Det är min skyldighet och ansvarsuppgift mot barnen.
      Har i flera år funderat på att kontakta dig och dela med mig av någon låt till din blogg om du önskar. Det är bara det att självförtroendet inte längre existerar och känslan av ovärdig existens övertar all egentid efter att barnen fått det som fanns att tillgå av resurser. Vill att du ska veta att ditt mörker bekräftar mitt och att det är ok att leva i mörker. Jag är inte ensam, vi är allt för många. Just inatt har tillräckligt mycket uppgivenhet och diverse preparat för orka leva och tydligen en ventil också. Du skriver så bra, åter igen tack för du ger oss krigare en röst.❤️🖤🙏

      1. Hej! Tack så mycket för att du tar kontakt! Förstår att du måste ha det otroligt tungt, men glad att höra att du ändå på något vis klarar av att fortsätta kämpa. Jag vill jättegärna dela med mig av din musik. Kan du kontakta mig via facebook eller mail? Kontaktuppgifter finns under “kontakt” i menybalken.

  2. Vill tacka för ditt engagemang och fina sätt att beskriva hur det är att vara kroniskt sjuk.
    Känner igen mig i så mycket .
    Du hjälper oss som inte har förmågan att förklara för andra vad det är vi går igenom.
    Tack fina du.
    Kram Annki

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *