Jag började med något oplanerat den här månaden. Jag deltar för första gången i NaNoWriMo som går ut på att man under november månad ska skriva en roman.

När man är kroniskt sjuk uppstår en obalans i kroppen som påverkar de mest grundläggande vanorna och rutinerna i livet. Sömnen, matvanorna och vardagsmotionen är några exempel på viktiga saker som kan bli omöjliga att sköta när man är kroniskt sjuk. Hur klarar du vardagen psykiskt och fysiskt?

Avslag, återkrav, indrivningar, helsnurriga meddelanden från folkpensionsanstalten. Det är vår vardag. Här är den senaste soppan som FPA kokat ihop. Som sjuk får man inte en lugn stund.

Tankar om sjukdom och ångest och om att prata öppet om allt på min blogg. Jag hoppas att det ska kunna hjälpa mig att bearbeta allt som hela tiden händer.

Jag har en utmattningsdepression, vanlig depression, generaliserat ångestsyndrom och hypokondrisk störning. Min lungsjukdom i kombination med en massa annat som hänt i mitt liv de senaste åtta åren har lett till den här katastrofen. Nu funderar jag på hur jag ska kunna få till stånd ens en liten förändring.

Förra helgen gjorde jag och Johan något som vi inte gjort på två år. Vi åkte på en lite weekendresa med bil. Nu får jag betala för det. Som sjuk är det väldigt svårt, om inte omöjligt att njuta av saker man normalt tycker om att göra. Att vi överhuvudtaget kom iväg är ett under.