Orkar inte längre bli illa behandlad av instanser

Just nu är det lite svårt att skriva eftersom händerna skakar. Var ska jag börja? Jag gick ut och skulle starta bilen, men batteriet var urladdat. Istället gjorde jag misstaget att öppna postlådan på väg in tillbaka. Där hittade jag ett brev från FPA och ett brev från Arbetskraftsbyrån.

Förmån på felaktiga grunder

I brevet från FPA* stod det att jag arbetslöshetsförmånen som jag äntligen fick efter mycket kämpande för tiden 28.10.2016 till 16.1.2017 har betalts ut på felaktiga grunder. Så de 810 eurona som jag fick som gick åt till att betala hyra plus lite mediciner återkrävs, antar jag. Istället borde jag ha haft rätt till rehabiliteringspenning.

Beloppet av rehabiliteringspenningen är vanligtvis 23,70 € per vardag. Men kan i vissa fall också vara ca 30 € per vardag. Men i mitt fall vet jag inte. Arbetsmarknadsstödet är 32,80 € per vardag. Så det blir garanterat återkrav. Hur mycket vet jag inte. För jag vet inte vad jag ska göra nu. Vad jag vet har man inte rätt att söka retroaktivt för så många månader tillbaka om rehabiliteringspenning. Eller tänker dom betala ut det automatiskt istället? Jag har ingen aning.

Ingen rätt till arbestlöshetsförmåner

I brevet från arbetskraftsbyrån stod det att jag inte längre från och med den 16.1 har rätt till arbetslöshetsförmåner eftersom jag nu för tiden är heltidsstuderande. Alltså för att kunna studera på det sättet jag gör, på distans via Js firma så måste jag vara skriven som heltidsstuderande. Andra alternativet skulle vara att jag gick till skolan varje dag och gjorde arbetspraktik, vilket är omöjligt.

Läs mer:
Hur ska livet bli?

Studierna som jag nu gör innebär ju max en närstudiedag i månaden och att jag gör lite arbete med Lungan i stormen. Det är verkligen inget som man kan kalla för heltidsstudier. Men på papper heter det så. Jag kan ju inte arbeta deltid så hur i hela fridens namn skulle jag orka studera på heltid?

De sjuka ska misshandlas

Det här är ju för jävligt! Jag blir så förbannad. En jäkla labyrint full med fallgropar. Aldrig ska man få känna sig säker. Alltid har man gjort fel. Det finns inget stöd som man har rätt till. Jag vågar ju knappt gå och handla eller betala hyran eftersom jag alltid får vara rädd för återkrav. Det här är så förnedrande att det inte är klokt! Så orättvist och fräckt att hålla på och bolla runt en sjuk människa på det här viset. Hur ska man orka stå ut med denna misshandel år ut och år in?

Jag vill inte se på en enda blankett till. Jag orkar inte. Jag kokar över av ilska.

Möjligen löser det här sig. Kanske jag ändå har rätt till någon form av stöd. Men jag vet inte hur jag ska orka med det här eländet mera. Ena dagen är det si, andra dagen är det så. Och om FPA nu ska ha tillbaka sina 810 € vet jag inte hur det ska gå till. Jag vill bara dra täcket över huvudet och glömma allt. Hur ska man orka studera som sjuk om man ska behöva hålla på så här? Det tar aldrig slut!
*FPA = folkpensionsansalten, finska motsvarigheten till försäkringskassan

Du är varmt välkommen att bli en del av vår fina gemenskap på sociala medier!
Dela

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *