Var källkritisk när det kommer till kostråd

Vi får idag tips och råd från höger och vänster om hur vi skall äta och leva hälsosamt. Det finns hundratals om inte tusentals olika dieter att välja mellan, som alla tycks fokusera på olika saker. Vi skall inte äta kött, inte dricka mjölk, bara äta ekologiskt, undvika kolhydrater, äta fett, inte äta fett. Vi ser bilder på folks träningsbloggar och läser om hur många gånger i veckan de tränar o.s.v. För den vanliga människan kan det bli väldigt svårt att hänga med. Man vet inte vad man skall tro till slut. Allting som man trott att var hälsosamt verkar plötsligt vara dåligt. Levnadssätten som de ”sunda” lever verkar omöjliga att följa. Man får intrycket av att det råder stora tvister inom vetenskapen om vad som är hälsosamt eller inte.

Hälsohets har jag hört många kalla det som vi håller på med idag, och jag håller med. Men varför är det så här? Varför verkar det som om ingen vet någonting om någonting? Svaret är delvis det att forskningen om hur mat påverkar människan har gått mycket framåt de senaste decennierna, men ändå vet vi förvånansvärt lite om hur det vi stoppar i oss påverkar våra kroppar. Längre och djupare forskningar behövs för att vi skall lära oss mera. Men vi vet också en hel del mera än vad vi gjorde för bara ca 20 år sedan.

Svårt att skilja på råd och råd

Det är i dagens läge svårt att skilja på vilka råd som kommer från källor med gedigen vetenskap som grund och vilka som inte gör det. Jag hörde ett radioreportage här om dagen där man talade om så kallade kvasivetare, och att det verkar som om det råder stora tvister om hur kosten påverkar vår hälsa. Kvasivetarna har av någon anledning blåsts upp för stort av media. Istället borde vi följa de kostråd som bygger på vetenskapliga och högkvalitativa studier som de Nordiska näringsrekommendationerna som är utarbetade av en expertgrupp under många års tid.

På nätet har jag själv snubblat på allt ifrån detoxkurer, ph-dieter, hormondieter och dieter som fokuserar på att utesluta en näringskälla. Mycket av det man läser är så väl formulerat att man förstår att det är lätt att tro på det. Sett från en vetenskaplig synpunkt så finns det inga grunder för något av det här, eller så vet man inte tillräckligt om vad dieten har för långtidseffekter på hälsan.

Media gillar chockrubriker

Det är inte lätt att förstå sig på vad en gedigen och högkvalitativ forskning är. Ofta när man läser om hur en forskning är gjord så är den gjord i provrör och inte på människor. Man vet alltså inte vad effekten av t.ex. en diet eller ett ämne är i människans kropp. Men många former av media gillar chockrubriker och tar inte så stor hänsyn till källorna bakom sina artiklar eller reportage.

Anekdotiska bevis räcker inte till

Inom vården behandlar man inte människor enligt så kallade anekdotiska bevis, eftersom det inte är säkert. Man hör så många historier om hur den ena och den andra har börjat må bättre och kanske botat sin migrän eller sin onda mage genom att utesluta mejeriprodukter, gluten eller raffinerade spannmålsprodukter. Men det går helt enkelt inte att dra några slutsatser av enskilda människors berättelser. Man kan inte anta att det skulle gälla för alla, eller garantera att alla skulle må bra av att lämna t.ex. spannmålsprodukter.

Vad man också måste ta i beaktande är vem som ligger bakom forskningen. Vem finansierar den? Det är också sådant som kan påverka vilka resultat man väljer att gå fram med, hur de vinklas, förvrängs o.s.v. Ett bra exempel är stora forskningar om socker som ingen mindre än stora läskedrycksföretag står bakom.

Var försiktig när du ger näringsrekommendationer

Det är ju fritt för alla att välja vad de tror på. Känner man att något fungerar för en själv så är det ju bra och bara att köra vidare. Men när man ger råd och rekommendationer åt andra skall man vara väldigt försiktig. Själv tycker jag att det är svårt att veta vad som är sant och vad man kanske inte riktigt vet ännu. Mer forskning behövs inom många områden. Därför är jag tacksam för min kostrådgivarutbildning som har lärt mig att se efter gedigen forskning samtidigt som man skall vara kritisk och också öppen för nya rön. Men att gå och rekommendera andra saker som det inte finns tillräckligt med vetenskapliga bevis för eller hur de påverkar människor på lång sikt skall man akta sig för att göra.

Följ råd med gedigen vetenskaplig forskning som grund

Folk tror på så mycket nu för tiden eftersom det finns så mycket information att tillgå (på både gott och ont) att de inte själva kan avgöra sanningshalten i det som sägs eller skrivs. Därför har jag själv valt att följa de råden som det finns vetenskaplig forskning bakom, och som kostrådgivare är en av de första sakerna vi fick lära oss att våra råd måste baseras på vetenskaplig grund. Att vara källkritisk är väldigt viktigt.

Var källkritisk

Ett råd som jag som licensierad kostrådgivare kan dig som tycker att du är vilsen bland alla kost- och hälsoexperter på nätet och i verkliga livet: Var väldigt källkritisk. Ifrågasätt råden och ta reda på vem som står bakom forskningen, vilken kvalitet den har o.s.v. Om du är osäker på vad du vill följa så kan ni gå in och läsa mera om de finska näringsrekommendationerna. Såhär står det bl.a. på sidan:

”Näringsrekommendationer utarbetas för såväl världsomspännande som nationellt bruk. De bygger på undersökningar om behovet av olika näringsämnen under hela livsloppet. I rekommendationerna har också beaktats omfattande forskningsrön om näringsämnenas inverkan vid förebyggande av sjukdomar och främjande av hälsan. Näringsrekommendationerna är inte permanent oförändrade, utan de förändras i och med att levnadssätten och folkhälsosituationen förändras och nya forskningsrön erhålls.”

Du är varmt välkommen att bli en del av vår fina gemenskap på sociala medier!
Dela

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *