8 saker bara du med en osynlig sjukdom förstår

osynliga sjukdomar
Bild av KseniiaPerminova / Canva

Att ha en osynlig sjukdom gör livet tufft på många sätt. Speciellt frustrerande är det när man inte blir trodd eller tagen på allvar. Med tiden lär man sig hantera folks arroganta kommentarer. Man vänjer sig med att inte bli förstådd, tyvärr. Men lättare känns det inte för det.

Det här är åtta saker som du med en osynlig sjukdom kan känna igen dig i.

1. Folk tror inte på att du är sjuk

Bara för att sjukdomen inte syns utåt betyder det inte att den inte finns där. Och bara för att du kan skratta och le betyder det inte att du är frisk, men tyvärr är det så majoriteten verkar tolka det. Ibland känns det bittert att sitta och bita ihop på jobbet när en kollega är sjukskriven på grund av ett brutet ben och får choklad, blommor och ”krya på dig”-kort. Speciellt när du slavar på jobbet så att du kallsvettas och benen håller på att vika sig under dig. Stundvis önskar du att du själv också hade brutit benet. Då skulle folk åtminstone tro dig.

2. Du känner skuld när du använder invalidplatser

Varje gång du vandrar in på en toalett för personer med funktionsnedsättning tar du dig en extra titt över axel för att se hur många som betraktar dig. Eftersom din sjukdom inte syns utåt är det ingen som tror på att du har behov av att använda en sådan toalett. Du känner ofta skuld när du går förbi de vanliga köerna och folk tittar långt på dig. Samma gäller när du sätter dig ner på handikappades platser på offentliga färdmedel som buss och tunnelbana.

Läs mer:
Klichéer man får höra som kroniskt sjuk

3. Du känner att du behöver hitta på ursäkter

Varje gång du blir tvungen att ställa in planer känner du att du behöver hitta på en ”giltig” orsak. Eftersom ingen tror på att du verkligen är sjuk drar du till med en vit lögn. I längden blir det jobbigt eftersom du känner att du måste undvika att synas på platser där du kan bli sedd, som till exempel i mataffären. Tänk om din kompis som du ställde in med råkar vara där när du sagt att du ska vara barnvakt hela dagen.

4. Du har hört ”Det finns många som har det värre”

Det här har du hört flera gånger än du kan räkna. Folk verkar ta för givet att en sjukdom som syns utåt alltid är värre än en osynlig sjukdom. Det här är något av det mest känslokalla någon kan säga till en person som lider av en sjukdom.

5. Du känner att du alltid måste förklara dig

När du berättar för någon att du måste stanna hemma på grund av sjukdom blir det ofta tyst. Du känner då att du måste försöka förklara dig och på något vis bevisa att du faktiskt är sjuk. Gång på gång går du igenom hela din sjukdomsresa. Det blir riktigt tungt att alltid behöva berätta halva sin livshistoria för oförstående människor. Och det är verkligen jobbigt att alltid känna att förklaringarna är otillräckliga.

Läs mer:
Du som är kroniskt sjuk är viktig för andra

6. Du känner dig ensam

Trots att du klarar av det mesta som friska människor gör som till exempel att arbeta, sköta barn och ha ett socialt liv känner du dig innerst inne väldigt ensam. Ingen kan förstå hur det är att ha en osynlig sjukdom som inte har en själv. Inte ens de personer som står dig närmast. Men du är tacksam för varje person som gör ett ärligt försök att förstå dig.

7. Du känner skuld för dina symptom

När du ligger på soffan för femte dagen i rad utan att få någonting vettigt gjort kan du ofta känna skuld. Du vet vad andra kan tolka det som, nämligen att du är en lat soffpotatis som bara förväntar dig att bli servad som en kunglighet 24 timmar om dygnet.

8. Du kan göra dig själv sjukare

Eftersom du ofta känner skuld för alla de ovanstående punkterna väljer du att bita ihop och tvinga dig att göra saker som du egentligen inte orkar med. Du åker till jobbet trots att du knappt klarar av att sitta. Du städar huset och handlar för att du inte vill känna dig som en börda för resten av familjen. Du ler och skrattar när du träffar folk för att inte göra dem obekväma och tynga dem med dina bördor.

Läs mer:
Kan det bli för mycket sjukdomsgnäll?

I slutändan är det du som förlorar mest. Du blir både psykiskt och fysiskt sjukare för att du inte tar dig själv på allvar och tillåter dig den vila du behöver.

Du är varmt välkommen att bli en del av vår fina gemenskap på sociala medier!
Dela

3 kommentarer

  1. Tack för du belyser detta. Hörde av en nära släkting som talat om mig när de berättade för han att jag var mkt dålig en period som replikerade
    – Vad har hon för sjukdom nu?

    Man saknar ju ord…

    Kram till dig

  2. Känner igen mig i flera saker. Men just att gå i affärer är jobbigt. Skulle så gärna vilja orka gå runt och titta på saker som andra gör
    Men alla intryck gör hjärnan så trött så man köper det man har på notan
    Det jag också saknar är att kunna orka ta en skogspromenad och bara njuta av naturen. Kram till dig Pernilla?❤️

  3. Det värsta är när läkaren inte tror på en!
    Har inte haft en enda läkare som kan ngt om fibro och ME och möts av total oförståelse hela tiden! Ingen fattar hur man kämpar!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *