10 månader utan stöd, plötsliga återkrav och indrivningar. Här visar jag exakt hur det går till i praktiken när man som utsatt behöver ekonomiskt stöd.
Varje månad sedan 2012 då jag och min man blev tillsammans har vi hysteriskt ansökt om olika ekonomiska stöd. Vi har aldrig haft en aning om vad som kommer att komma in på våra konton varje månad, om något alls kommer. Summorna har varierat från 0 € till cirka 3000 €. Det här är en enorm börda som har bidragit till att jag är utbränd och min man mår psykiskt dålig.
En oändlig kamp som jag med kronisk sjukdom inte klarar av. Ingen människa borde behöva hålla på så som vi. Men sanningen är den att det här är vardag för alla kroniskt sjuka. Och att hålla på med det här som ensamstående måste vara en ännu värre mardröm.
*FPA = Folkpensionsanstalten, Finlands motsvarighet till Försäkringskassan
Ständiga återkrav och indrivningar
Vi får ständigt olika återkrav på stöd. Indrivningsfirmor blandas in lite nu och då på grund av att FPA inte har koll på sina egna stöd. När det strular till sig med stöden blir vi tvungna att svara på utredningar som FPA kräver, om beslut som dom själva har fattat. Detta är helt otroligt galet och tar så mycket av våra icke-existerande krafter.
Genom en tabell visar jag här nedan hur ekonomin i praktiken ser ut när man är sjuk och inte kan arbeta. Det handlar om över 10 olika stödformer som man ska veta exakt hur man ansöker om. Det mesta har vi lärt oss den svåra vägen, genom återkrav och retroaktiva utbetalningar. Många stöd har vi gått miste om på grund av att ingen informerat oss om dom.
Inga löpande stöd
Absolut inga stöd löper. Det är hopp hit och dit mellan olika stöd varje månad. Det är som ett lotteri. Man skickar in sina papper och har ingen aning om vad för svar man kommer att få, flera månader senare. Skickar man frågor via nätet till FPA är svaren ofta obegripliga och ibland får man inget svar alls.
Bostadsbidraget är det enda bidraget som man eventuellt kan räkna med att man får varje månad. Men också det är en utmaning när man är sjuk och det ständigt växlar mellan pensionstagarens bostadsbidrag och allmänt bostadsbidrag. Man ska hålla reda på precis ALLT själv. Med handen på hjärtat kan jag säga att både jag och min man slitit som djur och betalt dyrt med vår hälsa för att få dessa ekonomiska stöd beviljade. Det är ett heltidsarbete för oss.
Vi har klarat oss med mina föräldrars hjälp, genom att sälja saker och genom att få matlappar och betalningsförbindelser till apoteket från socialen, så att vi kan äta och så att jag får mina livsnödvändiga mediciner. Annars skulle inget gå en lite runt. Det finns aldrig pengar över till något annat är räkningar, och inte ens till det räcker dom till.
Mina stödformer 2014 – 2018 i färgtabell
På tabellen här nedan visar jag hur vårt liv sett ut de senaste fem åren. Det här är enbart mina ekonomiska stöd. Min mans obefintliga stöd berättar jag om nedanför tabellen. Jag har också skrivit en väldigt förenklad version av vad som hänt varje år. Det är en liten minimal del av all galenskap vi fått utstå.
Skulle saker ha gått rätt till skulle hela tabellen varit blå från 2014 – 2018.
Rött = Inga inkomster
Blått = Stöd för min lungsjukdom (d.v.s. rehabiliteringsstöd, garantipension, pensionstagarens bostadsbidrag)
Gult = Stöd från socialen
Mörkare grön = Rehabiliteringspenning för undersökning av arbetsförmågan
Ljusare grön = Arbetsmarknadsstöd (söker heltidsarbete)
Lila = Utkomststöd från FPA
Ljusbrun = Sjukdagpenning för depression
En resumé för varje år
2014 – Slut på studier
Blev tvungen att avsluta mina studier till sjukskötare oktober 2013.
Studiestödet avbröts oktober 2013 och fram till september 2014 sökte jag desperat efter stöd för min lungsjukdom. Bollades hit och dit mellan instanser. Sprang på möten och blev avvisad.
September till december 2014 blev jag till slut beviljad rehabiliteringsstöd, pensionstagarens bostadsbidrag och garantipension. Jag var djupt deprimerad.
2015 – Ett katastrofalt år
Ett katastrofalt år. Helt utan pensionstagarens bostadsbidrag hela året eftersom jag trodde att det ingick i rehabiliteringsstödet som jag blev beviljad fem månader under 2015. Folkpensionsanstalten informerade mig inte om detta.
Ansökte i misstag om allmänt bostadsbidrag och fick ett återkrav eftersom det blev en överbetalning. Jag skulle enligt FPA ha haft rätt till pensionstagarens bostadsbidrag och det är lägre än det allmänna bostadsbidraget.
Eftersom nya läkarintyg för lungsjukdomen måste skaffas med cirka 3 – 4 månaders mellanrum och behandlingstiden för rehabiliteringsstöd på FPA är cirka 3 månader, ibland mera så var jag utan pengar många månader.
2016 – Friskförklarad
Mars till juni blev jag beviljad rehabiliteringsstöd (tillfällig sjukpension) för min lungsjukdom. Ansökte om fortsatt rehabiliteringsstöd för min lungsjukdom igen, men den här gången fick jag ett utlåtande av mitt pensionsförsäkringsbolag Veritas att jag inte längre kunde anses vara arbetsoförmögen. Jag skulle kunna arbeta heltid enligt dem.
FPA gav mig avslag på rehabiliteringsstöd efter det.
Jag överklagade till besvärsnämnden på hösten och fick svar ett år senare. Också avslag. Jag var fullt arbetsförmögen.
Min arbetsförmåga utreddes
Under hösten och vintern genomgick jag en undersökning av min arbetsförmåga som jag blev skickad på. Det var ett privatbolag som skötte utredningen. De kom i ett 11-sidigt kompendium fram till att min arbetsförmåga är kraftigt nedsatt och att jag endast klarar av att sköta lite smått arbete hemifrån på en egen vald tidpunkt. Hela utredningen var otroligt tung för mig att utföra.
Jag skickade in mitt kompendium, men det hade ingen inverkan på beslutsfattarna. Jag var arbetsförmögen, punkt.
Fick rehabiliteringspenning i december för dagarna jag hade varit på utredning av min arbetsförmåga.
2017 – Sjukskrevs för psykisk ohälsa
Företaget som utredde min arbetsförmåga föreslog att jag skulle ansöka om anstaltsrehabilitering våren 2017. I panik ansökte jag om det och blev beviljad rehabilitering på ett rehabiliteringscenter 2,5 timmars bilresa hemifrån. Klarade inte av psykiskt att delta så jag avbröt det.
Ansökte om arbetsmarknadsstöd eftersom dom på samma företag sagt att jag skulle göra det. Fick återkrav på dom pengarna eftersom arbetskraftsbyrån sade att jag inte hade rätt till arbetsmarknadsstöd.
Där emellan sökte jag till en distansutbildning i marknadsföring på sociala medier eftersom samma utredningsföretag föreslog att jag skulle göra det. Kom in på utbildningen och var ganska nöjd. Tänkte att det kunde vara bra för att utveckla min blogg. Men mitt pensionsförsäkringsbolag Veritas godkände inte det. De tyckte att det var onödigt. Så jag fick inget stöd för utbildning i rehabiliteringssyfte från FPA.
Fick inte gå en distanskurs
Mitt enda alternativ var att söka heltidsarbete för att få arbetsmarknadsstöd igen. Det fick jag reda på att betydde att jag måste avsluta mina studier, eftersom man inte kan bli beviljad arbetsmarknadsstöd medan man är inskriven i en skola. Inte ens om det gäller en liten distanskurs.
Jag skrev ut mig ur skolan och kände mig mycket deprimerad och vilsen.
Två månader levde jag på utkomststöd från FPA och lite arbetsmarknadsstöd tills FPA plötsligt beviljade mig sjukdagpenning. Detta eftersom det hade gått ett år sedan jag senast fått rehabiliteringsstöd och för att jag hade en ny diagnos, depression.
Hösten 2017 brakade mitt mående ihop totalt. Jag blev utbränd. Ständiga panikattacker, galen hypokondri, generaliserat ångestsyndrom och medelsvår till djup depression. Skakande satt jag ett år på soffan i morgonrock. Kunde inte sova på nätterna eller somna om på morgonen. Åt lugnande, insomningsmedicin, prövade en massa depressionsmediciner med hemska biverkningar. Helt beroende av min man. Ungefär där är jag ännu idag.
2018 – Mera ovisshet
Har väntat sedan augusti på beslut om rehabiliteringsstöd för depression från FPA eftersom man bara kan få sjukdagpenning 300 dagar. Väntar ännu idag den 14.12 på beslutet. Har frågat varför det dröjer och fått svaret att FPA måste justera sitt pensionsindex för 2019 innan jag kan få ett beslut.
Har levt på bostadsbidrag och kunde just och jämt betala hyran i december tack vare skatteåterbäring.
* Uppdatering – Fick svar från FPA ett par dagar före julafton att de beviljat mig rehabiliteringsstöd. Jag sjukskrevs för ett halvår av min psykiater. Så arbetet med att ansöka om fortsatt rehabiliteringsstöd måste börja nu. Känns som om jag konstant är inne i en oändligt lång ansökningsprocess. Får aldrig en lugn stund.
Min mans ekonomiska situation 2014 – 2018
Min man fick inget stöd alls från FPA förrän april 2017 då han till slut efter många års kämpande blev beviljad grunddagpenning. Det hette att han inte hade rätt till någon form av arbetslöshetsunderstöd eftersom han har en firma som bisyssla. Den ger aldrig vinst så han har aldrig kunnat ta ut någon lön. Det rör sig enbart om hobbyverksamhet. Eftersom FPA automatiskt utgår från att man får en inkomst på cirka 750 € om man har en pensionsförsäkring på sitt företag måste min man avsluta pensionsförsäkringen för att få grunddagpenning.
2014 – Arbetslös utan FPA-stöd
Det längsta han varit utan inkomst var 2014 då han inte fick en enda euro på nio månader. Totalt tio månader tjänade han 0 € det året.
Totalt under året 3332 €
2015 – Samma situation fortsätter
Min man hade jobbinhopp lite nu och då under året och var två månader sjukskriven för en förslitningsskada in sin ena fot. Han gick omkring på kryckor och genomgick olika hälsoutredningar.
Totalt under året 8471 €
2016 – 7 månader utan inkomster
Sju månader det här året hade han inga inkomster alls. Fem månader hade han lite jobbinhopp.
Totalt under året 6009 €
2017 – Plötsligt beviljades grunddagpenning
Lite små jobbinhopp i januari till april. I april blev han plötsligt beviljad grunddagpenning från arbetskraftsbyrån, eftersom min psykolog hade råkat läsa i en tidning att man har rätt till arbetslöshetsunderstöd om man har startat sitt företag medan man haft fast anställning. Då blir det automatiskt en bisyssla. Eftersom man kan starta ett företag medan man har jobb anses det att företagsverksamheten inte kan ta upp så mycket av ens tid att man inte kan ha ett arbete.
Plötsligt ändrade dom sig på arbetskraftsbyrån. Min man blev beviljad grunddagpenning som de i alla år påstått att han inte har rätt till. Detta trots att han haft kontakt med dem regelbundet, varit dit och pratat och lämnat in en massa papper med utredningar om företaget.
Totalt under året 8892 €
2018
Grunddagpenningen tog slut och övergick i arbetsmarknadsstöd.
Totalt under året 6570 €
Ingen borde behöva stå ut med detta
Vi anser båda att det som vi fått stå ut med är omänskligt. Det är frågan om ekonomisk misshandel. Tyvärr vet jag att det här är vardag för kroniskt sjuka både i Sverige och i Finland. När ska någon vakna och reagera så att vi som är sjuka och utsatta också kan leva värdiga liv?
Hurdana erfarenheter har du som kroniskt sjuk av Folkpensionsanstalten eller Försäkringskassan?
Du kanske också är intresserad av inlägget “Så här ser livet ut om du blir sjuk i Sverige och Finland 2018.” Ett inlägg där läsare berättar om sina tragiska ekonomiska situationer.
Blir så arg och ledsen av att läsa vad ni gått och går igenom! Har själv varit deprimerad hela mitt vuxna liv och levt på diverse stöd i många, många år. Alla papper och utredningar och väntande på pengar gör mig ibland helt panikslagen. Känns så osäkert och omänskligt. Känns heller inte bra att som nästan 30-åring behöva låna pengar av familjen för att kunna köpa mat i slutet av månaden. Det är ett byråkratiskt helvete och fortfarande svårt att fatta hur systemet funkar fast man varit insyltad i det i åratal. Psykiskt påfrestande är det också att som sjuk förväntas göra mer än man klarar av. Hoppas att 2019 blir ett bättre år för er!
Tack för empatin! Förstår dig så väl. Jättehemskt att det ska behöva vara på det där viset. Önskar dig också ett gott nytt år!
Hej! Vet inte var du bor, men du borde nog beställa tid till en rehabilteringsrådgivare vid FPA för att få ordning på din förmånssituation.
Tack för din kommentar. Det är precis det jag hållit på med i fem år. Varit i kontakt med alla instanser, varit på möten, fixat läkarintyg efter läkarintyg, varit till en privatfirma och utrett min arbetsförmåga som konstaterats vara kraftigt nedsatt. Problemet är att Veritas och Fpa struntar fullständigt i detta och tycker att jag är så gott som frisk. Har överklagat och väntat i ett år på svar och fått nej efter nej. Har experter som hjälper mig men ingen rår på fpa. Sorgligt men sant att en otrolig mängd sjuka lever så här i dagens Finland.