Ny podcast om kronisk sjukdom

Jag är väldigt glad att få presentera Lungan i stormens alldeles nylanserade podcast! En podcast där jag och min man pratar om allt som berör livet med kronisk sjukdom och psykisk ohälsa. Jag tänkte presentera podcasten lite kort här.

En podcast om kronisk sjukdom

Vi är Pernilla och Johan, och är ett par sedan 2012. Jag är kroniskt sjuk och min man Johan är frisk. I vår podcast pratar vi om vår vardag som består av fysisk och psykisk sjukdom, oändliga instanskrig och fattigdom, men som också är rik på så många andra sätt. Både de ljusa och mörka sidorna tas upp.

Den här podcasten är kanske lite speciell på det viset att den inte bara fokuserar på mig som är kroniskt sjuk, utan också på hur det är att vara anhörig. Att vara anhörig till någon som är sjuk är tufft, men det framkommer sällan någonstans. Vi vill ge våra lyssnare ett bredare perspektiv på vad kronisk sjukdom egentligen kan innebära för en familj.

Var du hittar Lungan i stormens podcast

Lungan i stormen heter vår podcast, och finns tillgänglig för Android och iOS-enheter. Ladda ner och installera Podbean eller Castbox från Appstore eller Google Play. Den finns också tillgänglig på iTunes och på Lungan i stormens hemsida.

Läs mer:
Vi förlorar lätt perspektivet när vi har det för bra

Här är avsnitt nummer 1

Du är varmt välkommen att bli en del av vår fina gemenskap på sociala medier!
Dela

2 kommentarer

  1. Hej! Är så glad för er skull min man och jag träffades -93 20 år gamla. Efter 9 mån flyttade vi ihop, förlovade oss efter 2 år men hade känt av att jag inte hade känsel i vänster ben och ont i ryggen, tappade känsel i underlivet också tillochfrån…
    Hade utbildat mig som uska som vuxen när jag kom hem från London efter ett år som aupair. Så nykär, lycklig och jobbade med det jag ville inte vad min familj ville!
    Hade sökt den här linjen på gymnasiet och kom in men min mamma ändrade allt helgen innan skolan skulle börja och såg till att jag började på samhällsvetenskaplig linje eftersom ingen i familjen skulle gå en 2-årig linje.
    Jag grät hela den helgen men var ju tvungen att göra som hon sa men i huvudet smidde jag planer…
    Hade börjat skolan ett år tidigare pga att jag var studiebegåvad helt enkelt och när skolan var över skulle jag åka som aupair och plugga och sen läsa till Uska ?.
    Så blev det och mitt i allt mötte jag Rikard som jag firar 25 år med iår❤️.
    Det var det positiva…envis som jag är jobbade jag på med alla dessa konstiga symptom var hos doktorn, blev sjukskriven 2 veckor här och där och sen skickad till sjukgymnastik. Det var där som han sa att det var ngt som var fel kanske diskbråck?!
    Eftersom jag var född med en kronisk sjukdom som gjort mig hospitaliserad från bebis var och är jag extremt smärttålig. En kväll efter att vi haft videokväll hos vänner kom vi hem trötta men när jag böjde mig vid ugnen kom jag inte upp igen på 6 månader kan man väl säga.
    Min älskling ringde ambulans men de trodde inte det var så allvarligt mina föräldrar kom med sin större bil och pappa bar mig ner till bilen där mamma satt så kom R efter med vår lilla bil,med 2 dörrar hade varit omöjligt att få in en medvetslös av smärta pga ryggen i den.
    Sen körde de in mig i akutintaget pappa var skitförbannad och först skulle de skälla men när de såg mig höll de käften och skämdes och bad om ursäkt för ambulansen. De gjorde ett test som avslöjar om man är förlamad eller fejkar snabbt in med ett finger i anus för kroppen reagerar omedvetet men inte min ett dugg! Fick plats direkt på ortopeden sen medicin de nästan slogs om vem som skulle slippa få mig som fall men hamnade till slut i Linköping på Gava.
    Där fick jag lära mig gå med käpp och rullator -93.
    Nu har jag rullator inne rullstol ute och färdtjänst. Vi har fått 2 barn med hjälp 18 och 12 söner ❤️.
    Världens finaste katt Morris 8 år i år och bor i hus sen 18 år tillbaka. Är fortfarande väldigt sjuk och det blir bara värre nu är jag uppe i 14 diagnoser 25 tabletter om dagen i apodos och har Matrifenplåster byte varannan dag styrka 50 mikrogram i timmen. Men har assistens 70 Tim / veckan och då är min man ass på kvällar och helger och tidiga morgnar så vi får familjetid.
    Ha det bra kram Caisa

    1. Tack för din kommentar! Så mycket du har behövt gå igenom. Känner verkligen med dig. Vad fint att läsa att du har kärlek i ditt liv, som säkert ger dig kraft för att orka. Stor kram till dig och hoppas att du finner lite stöd på min sida också 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *