Ny forskning om autoimmuna sjukdomar

forskning autoimmuna sjukdomar
Bild av ViktorCap / Canva

Forskare har undersökt sambandet mellan testosteron och skydd mot autoimmuna sjukdomar och gjort en intressant ny upptäckt. Det här är en ledtråd som kan hjälpa oss förstå varför autoimmuna sjukdomar mest drabbar kvinnor. Det är ett litet steg mot bättre behandlingar.

Autoimmuna sjukdomar har länge förbryllat forskare. Än i denna dag vet vi inte vad det är som gör att en autoimmun sjukdom bryter ut. Det finns inte heller något botemedel mot dem, men det finns mediciner som dämpar symptomen. Nu har forskare gjort en viktig upptäckt.

Drabbar kvinnor hårdast

Av okänd orsak drabbar autoimmuna sjukdomar kvinnor mest. Vid Sahlgrenska akademin har man forskat i detta fenomen. För att kunna ta fram bättre behandlingar behöver vi förstå vad könet spelar för roll i utvecklandet av autoimmuna sjukdomar.

Forskare har länge känt till att det manliga könshormonet testosteron och skydd mot autoimmuna sjukdomar har ett samband. Kvinnor har bara en tiondel så mycket testosteron som män.

Antikropparna som angriper den kroppsegna vävnaden frisätts av B-celler. B-cellerna kallas också för vita blodkroppar. De är en av de viktigaste delarna av vårt immunförsvar. Man har länge vetat att testosteron minskar antalet B-celler.

En helt ny upptäckt

Nu har forskare undersökt sambandet mellan B-celler och testosteron närmare och hittat något väldigt intressant. Det visade sig att proteinet BAFF spelar en avgörande roll i B-cellernas produktion, något man inte vetat tidigare. Testosteron minskar proteinet BAFF. Har man en mindre halt av testosteron i kroppen ökar BAFF, vilket betyder att man också har flera B-celler i mjälten.

Läs mer:
Sjukdomströtthet kan inte jämföras med vanlig trötthet

Ingen har tidigare rapporterat om sambandet mellan BAFF och testosteron. Men man har i en tidigare studie hittat ett samband mellan genetiska variationer i BAFF och risken för att utveckla systemsjukdomen SLE. Idag behandlar man SLE med en typ av BAFF-hämmare. Tyvärr har läkemedlet inte fungerat så bra som man hade trott.

Det här är en viktig upptäckt som man behöver forska mera i för att kunna förstå vilka patienter som kan ha nytta av BAFF-hämmare. Genom forskning hoppas man kunna utveckla läkemedlet och använda det på ett effektivare sätt.

En snabbguide i autoimmuna sjukdomar

I våra kroppar finns celler som producerar ämnen som skyddar oss mot angrepp från mikroorganismer som virus och bakterier. Dessa ämnen kallas för antikroppar och tillverkas av vissa typer av immunceller.

När man insjuknar i en autoimmun sjukdom tror immunförsvaret plötsligt att kroppens egna celler är inkräktare som bör attackeras. Detta leder till att immunförsvaret angriper de kroppsegna cellerna, vilket leder till inflammation.

Immunförsvaret kan angripa vilket organ i kroppen som helst och besvären är oftast livslånga. Symptomen kommer från det organet som är drabbat. Flera organ kan också vara drabbade.

Man brukar dela upp autoimmuna sjukdomar i två olika kategorier, organspecifika sjukdomar och systemiska sjukdomar.

Organspecifika sjukdomar är sjukdomar som bara drabbar ett organ. Ett exempel på en organspecifik sjukdom är celiaki där immunförsvaret attackerar tunntarmens insida.

Läs mer:
Jag var inte oduglig, jag hade fibromyalgi!

Systemiska sjukdomar påverkar kroppens alla delar och flera system och organ samtidigt. Exempel på systemiska autoimmuna sjukdomar är SLE och reumatoid artrit.

Lär dig mer om autoimmuna sjukdomar

Blev du nyfiken på att lära dig lite mer om autoimmuna sjukdomar? Då kan du läsa vår lilla snabbguide som enkelt och effektivt förklarar det mest väsentliga om denna typ av sjukdomar.

Källor: MediCheck
Sahlgrenska Akademin, Vetenskaplig publikation av studie

Du är varmt välkommen att bli en del av vår fina gemenskap på sociala medier!
Dela

1 kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *