5 faser man går igenom som kroniskt sjuk

Vi går alla igenom kronisk sjukdom på olika sätt. Här beskrivs fem vanliga faser som många kroniskt sjuka går igenom.

1.Mitt inne i chockfasen

När man först får en allvarlig kronisk sjukdomsdiagnos är det vanligt att man reagerar med någon typ av chock. Hjärnan går in i ett felsäkert läge. Det kan kännas som om man har sugits in i en film. Allt känns overkligt. Det är inte mig det händer. Det här kan inte vara på riktigt. Man kan helt enkelt inte ta in vad det är som händer. Man kan vara lugn och till och med glad när man befinner sig på sjukhus.

Jag har själv många gånger tänkt på hur jag kunde ta mig igenom operationer, obehagliga undersökningar och akuta sjukhusinläggningar utan att helt och hållet tappa kontrollen. Visst minns jag att jag varit livrädd, men jag tog mig igenom allt och hoppade in tillbaka i mitt gamla liv ganska fort.

2.Förnekar att man är sjuk

Det är naturligt att man vill glömma och lägga allt obehagligt man varit med om bakom sig. Ibland gör man det för snabbt. Man tror att man har glömt, att man kommit över det som hänt. Man fortsätter sitt liv som vanligt. Talar inte med någon om det galna man varit med om, eftersom man inte vill bli påmind om det själv. Det är lätt hänt att man inte förstår att man inte orkar med det som man orkade förr.

Många fortsätter jobba, sköter hushållet och barnen, fortsätter med sina fritidsintressen och upprätthåller sitt sociala liv. Trots att man känner att man inte mår bra, att allt inte är som förr så fortsätter man. Tänker att det kanske kommer att bli bättre.

3. Fasaden rämnar

Det kan gå år förrän man förstår att man inte kan hålla igång som man tidigare gjort. Plötsligt kommer väggen emot. Man blir tvungen att konstatera att man inte orkar med allt vad man håller på med. Men då har folk redan vant sig vid att man inte är förändrad eller begränsad av sin sjukdom. De förstår inte varför man börjar må fysiskt och psykiskt sämre helt plötsligt.

Fasaden man hållit upp kan vara en överraskning för både en själv och för familj och vänner. Det är här som missförstånden kommer in i bilden. Antingen kommer man till insikt om att något måste förändras, eller så fortsätter man må ännu sämre än förr.

4. När man kommer till insikt

När man kommer till insikt om att man inte orkar på samma sätt som förr kan depressionen slå till på allvar. Det är här som många av oss kroniskt sjuka fastnar. Våra läkare pratar inte med oss om vårt psykiska mående och våra anhöriga förväntar sig att vi ska kunna fortsätta som vanligt. Det är här man antingen får hjälp och förståelse eller det motsatta. En del blir lämnade av sin partner.

Mitt i livets värsta stund kan man behöva flytta och anpassa sig till att leva livet ensam. Vännerna har minskat i snabb takt och man orkar inte längre vara lika social som man var förut. Sorgerna samlas på hög och det är vanligt att man beskyller sig själv för allt som händer. Men egentligen borde man ha fått hjälp och förståelse för länge sedan.

5. När man vill göra förändringar

Många lyckas göra förändringar i sitt liv. De har turen att ha en fin och förstående familj som inte sviker. Ingen vill se en nära anhörig sjuk. Därför är det vanligt att de anhöriga också förminskar och förnekar sjukdomen. Som sjuk får man ibland desperat föröka nå fram med budskap åt familj och vänner. Men det kan vara svårt att veta vad man ska säga för att få dem att förstå. Det kan vara svårt att förstå sig själv.

Här har man hjälp av att läsa artiklar om kronisk sjukdom, anförtro sig åt en person som står en nära, prata med människor på stödforum eller söka professionell hjälp. I värsta fall blir man tvungen att utesluta människor ur sitt liv. Människor som inte gör något annat än suger ut den lilla energi man har. Det kan vara en riktigt tuff period. Men lyckas man göra förändringar i sitt liv är det ett litet steg i rätt riktning.

Du behöver inte vara ensam

För dig som är ensam och inte vet hur du ska ta dig igenom allt själv vill jag uppmuntra dig till att börja prata med dina anhöriga. Visa ett inlägg från Lungan i stormen om du inte vet vad du ska säga eller hur du ska formulera dig.

Man ska inte heller tveka på att söka professionell hjälp om man känner att situationen helt och hållet håller på att spåra ur.

Följ Lungan i stormen

För mer artiklar, blogginlägg och diskussioner om kronisk sjukdom kan du följa Lungan i stormen på Facebook.