I Finland har alla rätt till social trygghet och ett värdigt liv heter det. Det är den största lögnen jag hört i mitt liv. Det här är bara hur ett år i en sjuk människas vardag kan se ut. Tänk dig att den här misshandeln upprepas år efter år och sakta suger ut all den lilla livsglädje och kämpaglöd du en gång hade.
Händerna skakar och jag kokar över av ilska efter att ha öppnat ett brev från Folkpensionsanstalten och ett från arbetskraftsbyrån. Stöd har betalats ut på “felaktiga” grunder. Jag orkar inte mera med det här!
Att ha en osynlig sjukdom gör livet tufft på många sätt. Speciellt frustrerande är det när man inte blir trodd eller tagen på allvar. Med tiden lär man sig hantera folks arroganta kommentarer. Men lättare känns det inte för det.
Att ta sig till mataffären för att sköta veckans inköp hör till vardagen för de flesta. Men för en person som lider av en kronisk sjukdom kan bara tanken på att åka och handla framkalla kallsvettningar. Det här är ett inlägg om hur ett besök till mataffären kan vara för kroniskt sjuka.
Det här är 16 goda råd till dig som nyligen blivit diagnostiserad med en kronisk sjukdom av personer som har en längre erfarenhet av livet som kroniskt sjuk.
Min sjukdom och hur jag blev behandlad på grund av den fick mig att tappa den sista gnutta självrespekt jag hade. Det har tagit mig många år och en mängd motgångar innan jag har förstått att lyssna på mig själv och min kropp. Nu riskerar jag inte längre mitt liv i onödan. Har man ingen självrespekt tar man inte heller hand om sig själv.
Idag har jag blivit intervjuad av Studentradion i Uppsala och berättat om Lungan i stormen och om hur det är att leva med en kronisk sjukdom. Programmet sänds imorgon och dyker upp i pod-format på måndag.