På sistone har jag inte kunnat undgå att märka hur många som har skrivit om att de är eller har varit utbrända. Men vad är egentligen utbrändhet? Är det inte en form av depression? Vad är skillnaden mellan utmattningsdepression och utmattningssyndrom? Och kan man inte vara både deprimerad och utbränd på en gång? Det är många som inte har en aning om vad alla de här begreppen betyder, så jag ska försöka klargöra det här.
Utbrändhet klingar bättre än depression?
Utbrändhet läser man om lite överallt nu för tiden. På något vis får man känslan av att det är lättare att gå ut med att man är utbränd än att man är deprimerad. Många har för sig att en depression är ett tecken på att man är psykiskt svag (vilket förstås inte stämmer), och sådant vill man ju helst inte vara öppen med. Medan utbrändhet kanske klingar lite bättre i folks öron. Man har arbetat och legat i så mycket, varit för duktig för sitt eget bästa och kraschat in i den klassiska väggen. Det låter bättre än att man tappat livslusten och blivit en deppig och negativ typ som varken orkar eller vill företa sig något. Därför kan jag tänka mig att det är lättare för många att gå ut med att vara utbrända. Eller vad tror du?
Utmattningssyndrom är en relativt ny diagnos
Depression har länge varit en etablerad diagnos i Sverige, medan utmattningssyndromet kom med på diagnoslistan så sent som år 2005. I Finland är utmattning inte ännu en diagnos fick jag nyligen reda på. Utmattningssyndrom kallades tidigare för utmattningsdepression. Det har sin förklaring i att det är vanligt att depression förkommer i samband med utmattningssyndrom, men det gäller inte för alla. I folkmun kallar man en utmattningsdepression för att vara utbränd, att gå in i väggen eller att man stresskollapsar eller får en burnout. Det är vanliga känslobeskrivningar av de drabbade. Stressforskare och andra sidan är inte speciellt förtjusta i ordet utbrändhet, eftersom det är väldigt svårdefinierbart och negativt.
Alla är vi skapta för att klara stressbelastning om vi bara får tillräcklig tid för att återhämta oss. Om balansen mellan stress och återhämtning rubbas under en längre tid börjar kroppen sända ut varningssignaler. Ignorerar man dessa signaler ökar risken för att man ska drabbas av fysisk eller psykisk utmattning.
Yttre stressfaktorer ökar risken för att bli utbränd
Alla hanterar vi motgångar och svårigheter i livet på vårt eget sätt. En del låtsas som om ingenting hade hänt och fortsätter att pressa sig själva trots alla varningssignaler. Andra kontrar genom att anstränga sig ännu hårdare. Den rådande situationen kan för många kännas orubblig och övermäktig, som om man inte kunde rå på den. Man tränger undan sina egna känslor och behov tills man en dag inte orkar längre. Det är då man går in i väggen.
En skillnad mellan utmattningssyndrom och depression är att vid utmattningssyndrom finns det yttre faktorer i livet som ökar stressen. Det är inte helt klart varför vissa drabbas av utbrändhet, men forskning pekar på att det är en kombination av olika faktorer som personegenskaper, känslighet för förändringar, att man undviker att ta tag i problem, ångestbenägenhet, att man har höga krav på sig själv, svårt att säga nej, svårt att delegera arbete och att man har svårt att tro på att man själv kan påverka sin egen situation.
Nedsatt känslighet i stressystemet
Man har också kunnat hitta skillnader i det biologiska stressystemet hos utbrända. Men det finns belägg för att stressystemet vid utmattningssyndrom har en nedsatt känslighet som tycks kunna vara i sju år, oavsett om patienten blir frisk eller inte. Det finns flera teorier om hur hjärnans signalsubstanser och hormoner kasts ur balans, men såvitt jag kan förstå behövs mer forskning. Det här tänker jag inte gå mera in i detalj på eftersom jag ju inte är någon läkare eller forskare.
Vid en depression däremot behöver det inte finnas yttre faktorer som utlöser den. Många blir deprimerade trots att de har ett trivsamt och bra liv.
Somatiska och kognitiva symptom vid utmattningssyndrom
Utmattningssyndromet kan både ta sig i uttryck i somatiska och kognitiva symptom. Patienten kan uppleva en trötthet som det inte går att vila upp sig ifrån. Sömnsvårigheter, utmattning, ökad infektionskänslighet, låg smärttröskel, problem med muskler och med magen är vanligt förekommande somatiska symptom. Man kan bli helt utslagen efter bara några timmars aktivitet, ibland av ännu mindre.
De kognitiva symptomen som patienten upplever är ofta väldigt jobbiga och begränsande. Det kan till exempel vara minnesstörningar, koncentrationsproblem, svårt att tänka klart eller att man är överkänslig för ljud, ljus och lukter. Man kan ha svårt att läsa en artikel i en tidning. Att läsa en bok kan kännas rent utav omöjligt. Man kan lätt bli störd och irriterad och kan ibland bara fokusera på en sak i taget.
De kognitiva symptomen kan upplevas som väldigt skrämmande. Det är hemskt att inte känna igen sig själv. Man kan känna sig bortkopplad i huvudet. Ofta försöker den drabbade dölja det så länge som möjligt.
Ett ostadigt känsloliv
Många som lider av utmattningssyndrom har ett ostadigt känsloliv. Man kan uppleva sina känslor som mycket starka och man har svårt med att styra och hantera dem. Olika känslostormar dyker upp och avlöser varandra i snabb takt. Man blir lätt överväldigad av dem. Det är inte ovanligt att man får ångestattacker.
Man kan lida av både depression och utbrändhet
Som jag tidigare skrev är det inte ovanligt att man också är eller blir deprimerad när man är utbränd. En av de största skillnaderna mellan utmattningssyndrom och depression är symptombilden. När man lider av utmattningssyndrom brukar stresskänsligheten, trötthetskänslorna och de kognitiva problemen finnas kvar efter att depressionssymptomen gett med sig.
Förloppet vid en depression är ofta episodiskt
Vid en ”vanlig” depression är förloppet ofta episodiskt. Mellan episoderna kan man må helt okej eller rent utav bra. Vid utmattningssyndrom kan återhämtningsfasen pågå i många år. Hur länge det tar att återhämta sig är individuellt. Det beror bland annat på hur länge man utsatt sig för svår stress innan man fick utmattningssyndromet. Det finns de som känner sig helt friska tre år efter diagnosen, men de upplever att de får hushålla med sina energiresurser mer än förr för att undvika att bli överbelastade igen.
Patientens helhetssituation behöver beaktas
För att må bättre krävs det att man blir sedd och hörd inom vården. Ofta krävs en förändring på arbetsplatsen för att man ska kunna börja må bättre. Det kan också krävas förändringar i privatlivet bland familj och vänner. Hela livssituationen kan behöva förändras och det egna sättet att reagera på stress och motgångar. Det är också viktigt att man utesluter andra bakomliggande sjukdomar.
Förändringar på arbetsplatsen kan vara av stor betydelse för tillfrisknandet
Många är sjukskrivna i ett halvår eller längre. Man kan behöva en mjuk start när man återgår till arbetet. Man kan behöva anpassa arbetstempot, arbetsuppgifterna, se till att man arbetar i en lugn miljö och så vidare. Om det lyckas eller inte beror på hur mån arbetsplatserna är om sina anställda. Många jobbar därför deltid. Bara 2-3 % av de drabbade är sjukskrivna på heltid efter tre år. Prognosen för utbrändhet är god, bara man ser till att ta sina problem på allvar, och allra helst innan man går in i väggen. Ett stort problem är att de långtidssjukskrivna ofta lämnas åt sitt eget öde och går miste om den rehabilitering som de borde ha rätt till.
Vanligt med utbrända kvinnor
Det är vanligt att unga kvinnor sjukskriver sig för utbrändhet. Några möjliga förklaringar är att de har dubbla jobb. De förväntas prestera både i arbetet och de tar ofta större ansvar för barn och familj. På jobbet ska man vara tillgänglig nästan dygnet runt. Man svarar på sms, e-post, chattar på sociala medier och så vidare. Man jämför sig med andra människor och deras till synes perfekta liv där de hinner och orkar med allt och lite till.
Jag hoppas att mitt inlägg klargjorde en del grundläggande saker angående utmattningssyndrom. Ställ gärna frågor så kan jag ta reda på och svara i ett nytt inlägg.
Böcker om utbrändhet
Jag rekommenderar följande böcker om utbrändhet:
Väggen: En utbränd psykiatrikers noteringar
Boken är skriven av en läkare som är specialist i psykiatri och onkologi. Hon har suttit på både läkarens och patientens stol. Texterna är korta och igenkännande och man orkar med en fastän man är mycket trött.
Ur balans : om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat liv
Stressforskaren Alexander Perski ger oss insikt i vad den farliga stressen i dagens samhälle kan ställa till med och visar vägen tillbaka till ett meningsfullt liv.
Vad gör man när det plötsligt blir omöjligt att klara vardagliga saker som att fixa frukost till barnen, få igång diskmaskinen, titta på tv eller att umgås med vänner? Hur är det att utåt verka som om ingenting skulle ha hänt medan den inre världen är i totalt kaos. Hur förklarar man det till sina barn, sin make, sina arbetskamrater eller till sig själv? I den här boken får läsaren själv följa med från skam, sorg och missmod till ett lyckligt slut i en utbränd människas liv.
Källor:
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Utmattningssyndrom-behandlas-med-helhetssyn/
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10723/2003-123-18_200312319.pdf
http://www.stressmottagningen.nu/stress-och-stressjukdomar/utmattningssyndrom/
http://www.netdoktor.se/stress-utbrandhet/artiklar/utmattningsdepression-eller-utbrandhet/
Bild från Pixabay
Spinner man vidare på utmattningssyndrom så kommer du snabbt till fibromyalgi. Då kroppen på allvar säger ifrån.
Det sägs att man “kommer tillbaka” men det är egentligen helt galet. Har man på jobbet kört sig själv slut ska man kanske inte tillbaka till det som gjorde dig sjuk?
I Finland kan du jobba mindre en tid. Sedan bör man öka upp arbetstiden och vad händer då? Precis, du insjuknar igen.
Ok, du kan jobba mindre men då påverkar det ekonomin. Har man redan svårt att klara sig ekonomiskt är mindre arbetstid ytterligare en stressfaktor.
Så visst, vårdsektorn och FPA borde ha mer kunskap.
Det märkliga är att just vårdsektorn är väl representerad då kommer till utmattnings problematiken. Varför?
Man sköter alla andra men inte sig själv, stress, för lite personal vilket leder till dubbla arbetsskift mm och en ständig känsla av att inte räcka till, frustration över att du inte kan påverka ditt jobb och skuldkänslor för patienter och kollegor, ingen uppskattning men många krav…
Så personligen tror jag mycket på “duktig flicka/pojke” tesen. Svårt att säga nej och sätta gränser fast det är vad kropp och själ behöver och ger signaler om. Signaler man inte lyssnar på och gärna förtränger.
Tack för din kommentar! Många bra poänger! Tror också på det där duktighetssyndromet och att man har svårt att säga nej. Alla borde bli mera uppmärksamma på att lyssna på vad kroppen talar om för en.
Jag fick diagnosen Utmattningssyndrom för drygt 1 år sedan. Jag har försökt arbetsträna för att kunna arbeta till viss del, men det lyckades inte. Det är väldigt skrämmande när man inser, mitt i ett samtal, att man inte förstår vad den andra personen säger. Man hör orden, man förstår vad varje ord betyder, men man förstår inte sammanhanget så allt blir bara osammanhängande ord.
Ny studie visar på att Utmattningssyndrom ger liknande symtom som exempelvis Stroke. Man får fysiska skador på sin hjärna, där det främst är frontalloben och amygdala som drabbas av förändringar. Det är sedan dessa fysiska förändringar som orsakar de kognitiva svårigheterna.
Ca 80% av de som drabbas kan inte återgå till ett arbete på 100%, utan landar nånstans mellan 25%-75%. Det är väldigt individuellt, såklart. Vid utmattning ökar stresskänsligheten, och det verkar vara något som blir kroniskt, som inte återställs. Man kan även ha fortsatta kognitiva svårigheter även efter att man blivit “friskförklarad”.
Ramlade in på din sida av en slump och vilka bra beskrivningar. Hela första bilden med stresskollaps, burnout osv passar så sjukt bra in på mig. Blev utmattad och bortplockad från mitt jobb 16/2 2015.
Nu sitter jag här…Jobbar 100%…Känner mig som en frusen sparv med gråten i halsen. Utförsäkrad.
Ska samtycka till jobbet eller skaffa ett nytt. Alltså betyder det ingenting att det sitter en person (jag) som har läst på universitet i 4 år, jobbat med att rädda livet på bebisar i 13 år men nu är det jag som måste ta ansvar för mitt liv…Liv som jag inte har valt själv. Lugnande tabletter och bara en önskan om att få gå hem för dagen och inte komma tillbaka till jobbet. Ändå är det det jag måste varje dag för att hus, barn och hem ska fungera.
En trasig själ som mist glimten i ögat.
Tack för en fin webbsida <3
Tack för din kommentar och roligt att du gillar min sida! Förstår att du måste ha det väldigt tungt. Hoppas du tittar in igen på min sida, som för tillfället är ganska tyst. Önskar dig allt gott!
Usch jag är en av de få som varit sjukskriven mer än tre år. Trots att jag vet att det är en sjukdom och att jag inte kan hjälpa det så känner jag mig riktigt usel och jag skäms. För mig har det inte blivit bättre utan jag är fortfarande minst lika nedbruten. Har haft en jobbig barndom och allt det jag förträngt har kommit ikapp mig vilket sänkt mitt mående ytterligare. Jag tog aldrig mina symtom på allvar utan tvingade mig själv att prestera på topp tills det inte längre gick.
Kram
Utmattnings syndrom ett syndrom där man också kan vara i behov av bekräftelse, att någon ska säga att man är duktig, att man gör ett suveränt jobb. Oftast kommer det inte och man kör slut på sig i hopp om att någon ska märka, så var det för mig, min barndoms jobbiga sidor dyker upp, att man inte är värd något om man inte presterar, men trots prestation har man aldrig fått den uppmärksamhet man förtjänar. Så man kämpar ännu mer i hopp om att synas.