Har du hört talas om autoimmuna sjukdomar utan att riktigt förstå vad det innebär? Den här guiden innehåller nyttig och snabb fakta om autoimmuna sjukdomar som du lätt kan ta till dig.
Vad är autoimmuna sjukdomar?
I våra kroppar finns celler som producerar ämnen som skyddar oss mot angrepp från mikroorganismer som virus och bakterier. Dessa ämnen kallas för antikroppar och tillverkas av vissa typer av immunceller.
När man drabbas av en autoimmun sjukdom tror immunförsvaret plötsligt att kroppens egna celler är inkräktare som bör attackeras. Detta leder till att immunförsvaret angriper de kroppsegna cellerna, vilket leder till inflammation.
Immunförsvaret kan angripa vilket organ i kroppen som helst och besvären är oftast livslånga. Symptomen kommer från det organet som är drabbat. Flera organ än ett kan drabbas. Autoimmuna sjukdomar kan inte överföras från en person till en annan.
Vem drabbas?
En viss grad av autoimmunitet har alla människor. Det är när den blir för hög som den börjar ställa till med problem för oss. En autoimmun sjukdom kan bryta ut i vilken ålder som helst, men vanligast är att den bryter ut i vuxen ålder.
Ungefär 5-7% av befolkningen i västvärlden är drabbade av autoimmuna sjukdomar, och de förekommer betydligt oftare hos kvinnor än hos män. Forskare har lyckats identifiera cirka 80 – 100 olika typer av autoimmuna sjukdomar och har misstankar om att ytterligare cirka 40 sjukdomar är orsakade av autoimmunitet.
Några exempel på autoimmuna sjukdomar är diabetes typ 1, SLE, reumatoid artrit, celiaki, Crohn’s sjukdom, Sjögrens sjukdom och Addisons sjukdom.
Allt fler personer världen över diagnostiseras med autoimmuna sjukdomar. Det här beror på att vår kunskap har ökat om dessa sjukdomar och diagnostiken har förbättrats mycket.
Vad orsakar autoimmuna sjukdomar?
Man har fortfarande inte lyckats fastställa vad som orsakar autoimmuna sjukdomar. Flera faktorer kan påverka utvecklingen av dessa. Det kärvs till exempel en genetisk predisposition. Med det menas att man har en viss genkombination som gör att man har en högre risk för att insjukna i en autoimmun sjukdom.
Det här betyder inte att autoimmuna sjukdomar är genetiska. Det krävs också olika miljöfaktorer för att utveckla en autoimmun sjukdom. Några exempel på miljöfaktorer som anses kunna bidra till utvecklandet av sjukdomarna är infektioner, hormonella förändringar, rökning, näringsbrist och immuniseringar.
Behandling som lindrar besvären
Hur svårt man drabbas av en autoimmun sjukdom är väldigt individuellt. Det är oftast frågan om oförutsägbara sjukdomar som kommer i skov. En del autoimmuna sjukdomar kommer smygande längs med åren medan andra kan komma i ett plötsligt skov och vara så akuta att de kräver sjukhusinläggning och höga doser av kortison för att lugnas ner.
För autoimmuna sjukdomar finns det sällan mediciner eller behandlingar som helt och hållet kan bota. De behandlas ofta med läkemedel som dämpar immunsystemen så att de värsta symptomen försvinner. Målet med behandlingen är att få sjukdomen under kontroll och minska på komplikationerna av den. Ofta används också en lägre dos av kortison för att förhindra nya skov. Behandlingsupplägget varierar från sjukdom till sjukdom.
Delas upp i två olika kategorier
Autoimmuna sjukdomar brukar delas upp i två olika kategorier, organspecifika sjukdomar och systemiska sjukdomar.
Organspecifika sjukdomar är sjukdomar som bara drabbar ett organ. Ett exempel på en organspecifik sjukdom är celiaki där tunntarmens insida attackeras av immunförsvaret.
Systemiska sjukdomar påverkar kroppens alla delar och flera system och organ samtidigt. Exempel på systemiska autoimmuna sjukdomar är SLE och reumatoid artrit.
Auto-antikroppar
Auto-antikropparna som hos autoimmuna patienter kan mätas genom blodprover kan vara en orsak till en autoimmun sjukdom, men är oftast bara ett tecken på sjukdomen. Autoantikropparna fungerar som diagnosmarkörer för specifika autoimmuna sjukdomar.
Autoantikropparna kan påverka vilket organ som helst. Allt ifrån hårrot till njurar kan angripas och i värsta fall bli helt förstörda.
Viktigt med tidig diagnos
Autoimmuna sjukdomar är ofta svårupptäckta. Ofta krävs år av läkarbesök och mystiska symptom innan pusselbitarna faller på plats och man får sin diagnos. En del får aldrig någon specifik diagnos.
För att minska risken för att sjukdomen ska hinna ställa till med för stor skada i kroppen krävs en tidig diagnos och att en behandling snabbt sätts in. Tyvärr får många sin diagnos i ett allt för sent skede.
Kommunikationen mellan läkare och patient är av oerhört stor betydelse för att kunna fastställa en diagnos. Eftersom autoimmuna sjukdomar ofta kommer i oförutsägbara skov behöver man ha en läkare att kontakta som snabbt kan justera medicineringen vid behov.
Fler inlägg om autoimmuna sjukdomar
Läs också mina tidigare inlägg om autoimmuna sjukdomar:
Autoimmuna sjukdomar, vad är det?
7 naturliga sätt att kontrollera autoimmun sjukdom
Autoimmuna patienters trötthet bör tas på allvar
Det kyliga värdets påverkan på autoimmuna sjukdomar
Sjukdomsrelaterad trötthet, viktigt att förstå
Källor:
https://www.aarda.org/autoimmune-information/autoimmune-statistics/
http://fsi-sverige.se/autoimmuna-sjukdomar/
Bra information!