Att oroa sig nu och då är normalt. Om man däremot under ett halvt år eller mer går omkring och känner sig ångestfull och orolig för många saker samtidigt, utan att kunna hantera oron kan det vara frågan om GAD.
Att känna sig orolig och ångestfylld när man upplever att det finns ett hot mot eget eller närståendes välmående, säkerhet och hälsa är helt normalt. Man kanske är orolig för att ens barn har hamnat i dåligt sällskap, eller för att man nyss förlorat sitt jobb, eller för att en anhörig har blivit sjuk. När det finns ett riktigt hot med i bilden fungerar oro och ångest som en varningssignal, ända tills man uppmärksamma problemet och gör något åt det.
Om man däremot under ett halvt år eller mer går omkring och känner sig ångestfull och orolig för många saker samtidigt utan att kunna hantera oron kan det vara frågan om generaliserat ångestsyndrom. Det förkortas också GAD (general anxiety disorder). Själva begreppet GAD myntades så sent som på 1980-talet. Kvinnor drabbas oftare än män.
När man lider av GAD är ångesten så stark varje dag att den påverkar hela tillvaron. Problemen börjar ofta redan i barndomen eller i tonåren. Det går inte att jämföra med att man är lite ängslig och funderar mycket på framtiden och på saker som ibland kan gå åt skogen. Sådant är normalt. GAD är en mycket starkare form av ångestsyndrom som förhindrar en från att leva sitt liv normalt och njuta av det.
Oron tar över livet
Man inte orolig för en specifik sak, utan man oroar sig för vad som helst. Oron är ihärdig och gör att man har svårt att koppla av och känna sig lugn och trygg. Det är vanligt att man känner sig rastlös, lättirriterad, stressad, pessimistisk och spänd.
Man går omkring med tankar om att något hemskt ska hända. Ett så kallat katastroftänkande oro för att man själv eller någon som man bryr sig om ska råka ut för något hemskt är vanligt vid GAD. Man kan vara rädd för att man kommer att bli lämnad. Inte sällan grubblar man över det förflutna och klarar inte av att vara närvarande eller koncentrera sig på det som sker här och nu.
Cirkelresonemang är vardag för den som lider av GAD. Man går omkring och grubblar utan att komma någon vart, medan ångesten växer sig allt starkare. Föremålet för ångesten byts ut med jämna mellanrum. Det kommer nya onda spiraler hela tiden, vilket gör det väldigt svårt att bryta beteendet.
Fysiska symptom på GAD
Det är väldigt utmattande att hela tiden gå omkring och känna stark ångest. Man kan bli väldigt trött och få svårt med sömnen. GAD kan också enligt 1177.se ge bland annat dessa fysiska symptom:
- spända och värkande eller ömma muskler
- huvudvärk
- värk i nacke och axlar
- hjärtklappning
- yrsel
- ont i magen eller orolig mage
Den som lider av GAD är oftast medveten om att oron är obefogad. Man vet att man oroar sig för mycket och att man mår väldigt dåligt av det, men trots det blir man inte av med ångesten. Det är vanligt att närstående gör narr av oron man känner.
Det är svårt för personer som inte upplevt GAD att föreställa sig hur jobbigt det är. Att bli förlöjligad när man lider av GAD kan göra att man kryper ännu längre in i sitt skal. Man känner sig dum och förstår inte att söka den hjälp man skulle behöva.
Det är mycket vanligt att GAD förekommer tillsammans med andra typer av psykiska sjukdomar, som till exempel panikattacker, social fobi och depression. Men GAD kan också utvecklas utan tidigare problem med den psykiska hälsan.
Tre frågor att ställa sig själv
Enligt doktorn.com kan man ställa sig tre enkla frågor om man misstänker att man lider av GAD:
Oroar jag mig onödigt mycket?
Har jag svårt att kontrollera min oro?
Känner jag av min oro i kroppen och/eller mentalt?
Du kan inte diagnostisera dig själv. En sakkunnig läkare ska alltid ställa diagnosen. Det finns behandling att få för generaliserat ångestsyndrom, som psykoterapi, läkemedel eller en kombination av båda. Dock finns det inga snabba lösningar eftersom GAD är en långvarig sjukdom. Om ångesten påverkar ditt liv varje dag behöver du söka hjälp.
Vad du kan göra själv
Att prata med någon om hur man mår kan vara av stor betydelse. Redan genom att berätta om sina problem kan en del av bördan lätta. Man kan också skriva av sig för att få ur sig sina orostankar.
Det är också bra att röra på sig. Vardagsmotion är en bra början. Det är bra att försöka komma ut genom dörren varje dag för att distrahera sig från oron. Vila och återhämtning är också viktigt.
Det är bra att försöka hålla hälsosamma matvanor. Ät näringsrik mat på regelbundna tider. Undvik alkohol. Här kan du läsa om några enkla men viktiga kostvanor.
Försök hitta meningsfulla aktiviteter och ha roligt tillsammans med andra människor.
Du kan läsa på om vad generaliserat ångestsyndrom innebär. På så vis vet du när du behöver söka professionell hjälp, och du lär dig om hur GAD fungerar och hur du kan bryta negativa mönster.
Råd till anhöriga
Som anhörig kan du skaffa dig kunskap om GAD. Ofta behöver den sjuka uppmuntran för att våga söka hjälp. Men det är viktigt att inte tvinga någon till det.
Ignorera inte orostankar hos den drabbade, men försök sätta gränser för orospratet, eftersom den som oroar sig inte klarar av sätta stopp själv. Byt samtalsämne, ta en promenad tillsammans, spela ett spel, laga mat eller titta på en film. Gör något som tar bort fokus från ångesten.
Var uppmärksam på problem och förändringar i det psykiska och fysiska måendet.
Ta små steg tillsammans. Försök inte förändra allt på en gång, eftersom det bara leder till ännu mer ångest.
Svenska Ångestsyndromsällskapet, erbjuder stöd för såväl anhöriga som drabbade. I Finland kan du vända dig till Föreningen för mental hälsa i Finland.
De flesta har hört uttrycket ”du måste lära dig leva med din sjukdom”. När det kommer till GAD gäller snarare att man ska kunna leva utan sin sjukdom. Alla har vi rätt att kunna leva ett liv utan ångest och oro och kunna ha en normal vardag enligt egna villkor. Man ska inte behöva vara styrd av generaliserat ångestsyndrom.
Källor:
Bild från Pixabay
1 kommentar