Att övertänka är tortyr. Det kan nog alla kroniska övertänkare skriva under. Det är som att vara låst inuti sitt eget huvud, mitt inne i en orkan av obehagliga tankar.
Att ta sig ut därifrån är inte lätt, det har vår egen hjärna sett till. För att vi ska kunna sluta övertänka måste vi först tänka på att inte tänka på något. Sen måste vi försöka tänka på något annat.
När man är en kronisk övertänkare är man så van med att tankarna stormar förbi att man inte ens vet om att man övertänker. Man tror helt enkelt att det ska vara så. Kanske man till och med tror att alla människor tänker och grubblar lika mycket.
En överlevnadsinstinkt
Vårt övertänkande beror på att vi ständigt letar efter svar som vi många gånger inte kan få. Vi tycker inte om att inte ha kontroll. Det är en del av vår överlevnadsinstinkt att övertänka. Det är alltså inget egentligt fel med oss, men om det går överstyr kan det vara skadligt. Speciellt om man lider av ångest och depression är det lätt att man förvärrar situationen.
När man övertänker analyserar man situationer i detalj. Man går igenom tänkbara scenarion i sitt eget huvud. Man tänker ut olika sätt som en situation kan börja och sluta. Vi upplever katastrofscenarion i vårt huvud innan dom ens hänt. Det är ett naturligt sätt att förbereda sig på överraskande konsekvenser. Vi vill helt enkelt inte bli chockade eller överraskade. Vi vill ha kontroll.
Att övertänka är rädsla
Att övertänka är lika med rädsla. Vi föddes inte som rädda varelser. Det var något vi blev till följd av det vi varit med om i livet. Att insjukna i en kronisk sjukdom kan vara en väldigt traumatisk upplevelse. Inte bara själva sjukdomen, utan allt man måste genomgå och förändra i sitt liv på grund av den. Vänner som sviker, att förlora sitt jobb, att inte kunna utöva sina hobbyer, att inte orka vara social, oförstående myndigheter och att inte kunna ta hand om sig själv är också psykiskt tärande.
Allt det här bidrar till vårt övertänkande. Det gör också vår intuition. Man kan säga att intuitionen är den där magkänslan som varnar oss om att något är fel. Vi behöver intuitionen för att överleva, men den skulle behöva tonas ner ordentligt.
Vi gör en höna av en fjäder
Alla våra negativa upplevelser kan hålla oss i ett järngrepp. Det leder till att vi börjar övertänka och överanalysera allt vi är med om. Till och med vardagliga ofarliga situationer kan vi börja tolka som något helt annat än vad det egentligen är. ”Sköterskan suckade lite. Hon måste nog tycka illa om mig. Jag är bara till besvär. Ingen orkar med mig. Jag måste ha gjort eller sagt något fel, men vad? Det vore nog bäst om jag isolerade mig i en stuga någonstans uppe i bergen. Alla hatar mig.”
Såhär kan tankarna börja rulla igång. Det blir en så kallad snöbollseffekt. Ju mera vi tänker, desto värre blir tankarna. Och desto svårare är det att sluta. Ju mera vi övertänker desto mera rädsla bjuder vi in. Till slut är våra tankar helt förgiftade.
Hur slutar man övertänka?
Det är omöjligt att helt och hållet stänga ute rädsla. Som kroniskt sjuk måste man ju vara på sin vakt i någon mån. Meditation kan vara ett kraftfullt sätt att lugna tankarna, men det kan inte ta bort dom helt och hållet. Man behöver lära sig att leva med en del av sin rädsla. Allt går inte att kontrollera.
1. Bli medveten
Det bästa vi kan göra är att bli medvetna om våra tankar. Sätt upp lappar på något ställe du ofta går förbi. På lapparna kan du till exempel skriva ”Var medveten om dina tankar” eller ”Håll fokus”. På så vis påminner du dig själv om att du är en övertänkare. Då är det lättare att ta sig själv på bar gärning när man tänker irrationella och destruktiva tankar.
2. Prata högt
Prata med dig själv eller någon annan. Säg till dig själv eller någon annan att du övertänker igen. Identifiera tankarna som dykt upp. Du kanske börjar hitta mönster. Ofta är det liknande situationer som vi övertänker. Det kanske finns faktorer som utlöser det. Om man pratar högt är det lättare att få tyst på tankarna.
3. Distrahera dig själv
Distrahera dig själv genom att göra något helt annat. Ta en dusch, diska, städa, titta på tv, gå ut en sväng eller måla. Att få tankarna på något helt annat kan vara ett mycket effektivt sätt att lugna hjärnan. Sysslor som får oss att gå in i ett slags ”flow-läge” är bra. Enformiga sysslor kan fungera bra. Att köra bil kan också fungera. Då håller man fokus på trafiken och omgivningen.
4. Gråt
Att gråta är också bra ibland. Vårt ständiga övertänkande kan göra oss väldigt uppe i varv. Våra tankar matar våra rädslor. Att gråta kan hjälpa dig med att släppa taget om tankarna. Trycket och ångesten lättar. Efter att man gråtit får man ibland huvudvärk. Det är ett tecken på att trycket har lättat.
5. Tänk konstruktivt
Det låter kanske konstigt, men att tänka kan hjälpa dig att sluta övertänka. När vi övertänker så tänker vi inte konstruktivt. Istället vänder och vrider vi oss i gamla slitna tankebanor. Vi ältar rädsla och frustration istället för att försöka förändra oss själva och vårt tänkande.
Vi har inte så mycket kontroll över våra sjukdomar, men vi har kontroll över våra tankar. Det krävs mycket övning och självdisciplin för att förändra destruktiva tankemönster, men det är fullt möjligt. Ibland klarar vi inte av det här ensamma. Professionell hjälp kan också behövas. Så var inte rädd för att kontakta vården och be om hjälp.
Jag har GAD och några andra diagnoser. Så jag vet hur de är att ha många tankar i huvudet och övertänka ALLT 100 gånger. Eller att överanalysera allt som någon säger
Jag lider också av GAD. Skriver en del om min vardag och om psykisk ohälsa. Känner igen det där med överanalys. Så välkommen hit 🙂 Och tack för kommentaren!
Vilket bra och lärande inlägg om att övertänka. Jag har lärt mig så mycket om övertänka efter att ha läst ditt inlägget. Jag visste inte att det är rädsla gör att man övertänker. Kan tänka mig att genom att ha en kronisksjukdom gör att man övertänker mer
Tack för kommentaren! Roligt att du lärde dig något av inlägget. Det är absolut så att man har lätt att övertänka och analysera när man har en sjukdom i grunden. Något jag får jobba mycket på. H:Pernilla. Är min mans profilbild nu av nån anledning 😁
Det är inte så extremt för mig men jag övertänker en del emellanåt. Vet att jag inte borde för det gör det bara värre men men..
Jag övertänker allting, har GAD men även PTSD. Sedan är jag högkänslig på det också. Är så lätt att fastna i saker då, att nästintill bli besatt av vad andra anser vara smågrejer.
Känner igen mig i det. Jag har också GAD. Det är något man dagligen får jobba på att hålla i styr. Tack för kommentaren 🙂
Läste först bara rubriken och det är ju jag. Övertänker nog en hel del och är en högkänslig person. Intressant ämne det där.
Tack för kommentaren! Ja visst är det ett intressant ämne som många säkert kan känna igen sig i.